Kolesterol förklarat: vad det är, varför kroppen behöver det och hur du påverkar dina värden

Man hör nästan aldrig ordet kolesterol användas i något positivt sammanhang. Miljontals människor lever med oro över att deras kolesterolvärden kan vara för höga och leda till hjärt-kärlsjukdom. Men kolesterol är mer än bara en skurk – och ju bättre du förstår det, desto bättre kan du kontrollera det.

Vad är kolesterol?

Kolesterol är ett vaxartat ämne som ingår i blodets fetter (lipider). Det behövs för att bygga cellmembran, bilda vissa hormoner och vitamin D samt producera de gallsyror som hjälper till att smälta fett. Eftersom kolesterol inte kan lösas upp i blodet måste det transporteras av så kallade lipoproteiner.

LDL-kolesterol tenderar att täppa igen blodkärlen, medan HDL-kolesterol effektivt transporterar bort kolesterol från kärlväggarna. Motion ökar storleken på de lipoproteiner som bär kolesterol genom blodet – och ju större de är, desto lättare rör de sig, vilket gör dem mindre benägna att belägga kärlväggarna och bilda plack.

Var kommer kolesterol ifrån?

Du får i dig kolesterol när du äter animaliska livsmedel, men din kropp producerar det också självt. Det mesta bildas i levern, som varje dag producerar mellan 700 och 1 200 mg. Mindre mängder bildas även i tarmarna och i kroppens celler.

Hur bildas kolesterol?

Levern bryter ner acetyl-CoA och omvandlar sedan acetylgruppen via flera steg till kolesterol. Processen ser ut så här: acetyl-CoA → mevalonat → isopentenylpyrofosfat → skvalen → kolesterol.

Kroppen klarar av att producera allt det kolesterol den behöver för att fungera. När ditt kolesterolvärde mäts kommer faktiskt hela 85 procent av mätvärdet från kolesterol som din egen kropp har tillverkat – endast resterande del kommer från maten.

Hur mycket är för mycket?

Även om kolesterol är nödvändigt behövs det inte i stora mängder. Blodkolesterolet anges i milligram per deciliter (mg/dl) och visar hur mycket fett som cirkulerar i blodet. Som riktmärke gäller:

• Önskvärt: under 200 mg/dl
• Gränsvärde: 200–239 mg/dl
• Högt: 240 mg/dl eller mer

Ligger ditt värde vid gränsen eller över den bör du vidta åtgärder för att sänka kolesterolnivåerna.

Viktiga funktioner i kroppen

Kolesterol fungerar som en strukturell antioxidant och är avgörande för att cellmembranen ska behålla sin form. Det behövs även för normal hjärnfunktion, produktion av galla, omsättningen av fettlösliga vitaminer samt för att upprätthålla hormonbalansen, inklusive könshormonerna. Dessutom reagerar kolesterol med UVB-strålar från solljus för att bilda vitamin D.

Riskfaktorer för högt kolesterol

Övervikt är en välkänd riskfaktor. Även kostvanor spelar stor roll – livsmedel med mycket mättat fett ökar risken för högt kolesterol. Vissa personer ärver dessutom anlag för förhöjda värden genom ett genetiskt tillstånd som kallas familjär hyperkolesterolemi.

Kön och ålder påverkar också: från puberteten har män generellt lägre HDL-värden än kvinnor, medan kvinnor har lägre LDL-värden än män. Med åldern stiger LDL-nivåerna hos båda könen, och vid 55 års ålder brukar kvinnor ha högre LDL-värden än män.

Vad kan du själv göra?

Flera livsstilsförändringar ger snabba resultat: regelbunden motion, en hälsosam och balanserad kost, viktnedgång samt att sluta röka.

När det gäller kosten är grundregeln enkel:

• Animaliska livsmedel (kött och mejeriprodukter) innehåller kolesterol – håll nere mängden och välj fettsnåla alternativ.
• Växtbaserade livsmedel (frukt, grönsaker och baljväxter) innehåller inget kolesterol alls – basera måltiderna på dessa.

Sikta på att begränsa ditt dagliga kolesterolintag till högst 300 mg. Har du redan högt kolesterol i blodet bör du sträva efter ännu lägre nivåer, gärna i samråd med din läkare.