Kolesterol är ett fettämne (lipid) som kroppen behöver för att bilda hormoner och cellmembran. Eftersom kolesterol inte löser sig i blod transporteras det runt i kroppen av lipoproteiner. HDL-kolesterol (high-density lipoprotein) räknas som det "goda" kolesterolet eftersom det skyddar hjärtat, medan LDL-kolesterol (low-density lipoprotein) betraktas som det "onda" kolesterolet. Höga LDL-värden kan nämligen leda till att artärerna förträngs genom plackbildning, vilket är en viktig riskfaktor för kranskärlssjukdom.
Enligt American Heart Association anses LDL-kolesterolvärden under 100 mg/dl vara optimala, medan HDL-värden över 60 mg/dl kan ha en skyddande effekt på hjärtat.
Stort intag av livsmedel rika på mättat fett – som smör, grädde, ost samt kött från nöt och gris – kan höja det onda kolesterolet hos många människor. Även livsmedel som innehåller kolesterol i sig, framför allt inälvsmat och äggula, kan öka LDL-nivåerna. Transfetter, som framställs genom härdning av vegetabiliska oljor, bidrar också till högt kolesterol. Omvänt kan livsmedel med lösliga fibrer hjälpa till att sänka kolesterolvärdena.
Rökning kan öka halterna av triglycerider (en annan typ av fett) och LDL-kolesterol i plasma, samtidigt som den goda HDL-halten sjunker. Även passiv rökning kan öka ansamlingen av LDL i kärlväggarna, vilket kan utlösa plackbildning.
Eftersom övervikt och höga LDL-värden ofta hänger ihop kan viktökning till följd av en stillasittande livsstil öka risken för högt kolesterol. Att gå ner i vikt om du är överviktig kan sänka både LDL-kolesterolet och triglyceriderna, samtidigt som HDL-nivåerna i blodet ökar. Redan måttlig regelbunden fysisk aktivitet, som promenader eller cykling, gör skillnad.
Högt kolesterol går inte alltid att kontrollera med bra kost och motion. Familijär hyperkolesterolemi är en ärftlig sjukdom som stör den molekylära mekanism som normalt tar bort LDL-kolesterol från blodbanan. Som ett resultat byggs höga LDL-nivåer upp i kroppen, och gulaktiga fettavlagringar kan synas under huden, exempelvis vid senor eller runt ögonen. Sjukdomen kan också orsaka tidig hjärt- och kärlsjukdom, varför läkaruppföljning är extra viktig vid misstanke om ärftligt högt kolesterol.
Njursjukdom kan leda till förhöjda nivåer av LDL-kolesterol och triglycerider i blodet. Obehandlad diabetes kan på liknande sätt sänka det goda kolesterolet, samtidigt som LDL-partiklarnas storlek och täthet förändras så att de blir mer skadliga för blodkärlen. Även hypotyreos (långsam sköldkörtelfunktion) är en känd orsak till förhöjt LDL-kolesterol.
I många fall går det att förbättra sina kolesterolvärden genom livsstilsförändringar: byt mättat fett mot omättat fett från exempelvis olivolja, fet fisk, nötter och avokado, ät mer fullkorn, grönsaker och baljväxter, rörelse varje dag och sluta röka. Har du redan diagnostiserat högt kolesterol eller andra riskfaktorer bör du alltid diskutera behandling och uppföljning med din läkare, eftersom vissa fall även kräver läkemedelsbehandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online