Information om vikten av att hålla friska kolesterolnivåer finns överallt numera, och av goda skäl. Att hålla koll på sitt kolesterol är en viktig del av en god övergripande hälsa. Men kolesterol är inte bara en sak – det finns olika typer, och att förstå skillnaden mellan dem är första steget mot att kunna kontrollera sina nivåer. Här går vi igenom grunderna om de olika kolesteroltyperna och hur de påverkar din hälsa.
Kolesterol är ett mjukt, vaxartat ämne som finns i fett i blodet samt i cellmembran i hela kroppen. Kroppen behöver faktiskt kolesterol – det ingår i friska celler, förekommer i hormoner, hjälper till att bilda D-vitamin och stödjer viktiga funktioner som matsmältningen.
Blod är vattenbaserat medan kolesterol är fettbaserat, och de två blandar sig inte. Eftersom kolesterol inte löser sig i blodet behövs så kallade lipoproteiner för att transportera det runt i kroppen. Lipoproteiner består av ett fetthölje med proteiner inuti och fungerar ungefär som ett kuvert som bär kolesterol mellan celler och genom blodbanorna. Det finns många typer av lipoproteiner, men två är särskilt viktiga för din hälsa: lågdensitetslipoproteiner (LDL) och högdensitetslipoproteiner (HDL).
HDL kallas ofta för "gott" kolesterol. En hög halt av detta kolesterol är fördelaktigt eftersom HDL transporterar bort kolesterol från artärerna och tillbaka till levern, där det kan lämna kroppen via utsöndringen. Höga HDL-nivåer skyddar alltså mot hjärt-kärlsjukdom.
LDL räknas däremot som "ont" kolesterol. Cirkulerar det för mycket LDL i blodet kan det ansamlas i artärernas väggar och med tiden bilda plack. Placket kan bli hårt och tjockt, vilket leder till förträngda artärer eller åderförkalkning (ateroskleros). Detta innebär en hög risk för hjärtsjukdom och stroke. När artärerna blir igentäppta får hjärtat inte längre den mängd blod och syre det behöver. Dessutom kan bitar av placket lossna och bilda en blodpropp. Blockerar proppen en kransartär drabbas du av en hjärtinfarkt; blockerar den blodflödet till hjärnan blir resultatet en stroke.
Din läkare kan ta blodprov för att mäta dina nivåer av gott och ont kolesterol och därmed bedöma din sjukdomsrisk. Ett LDL-värde på 160 mg/dl placerar dig i gruppen med hög risk för hjärtsjukdom. Har du risk för hjärt-kärlsjukdom bör ditt LDL-värde ligga under 100 mg/dl, eller till och med lägre. Din läkare kan hjälpa dig att fastställa vilka nivåer som är friska just för dig.
Kolesterol kommer från två källor: maten du äter och din egen kropp. Levern är den största producenten och kan bilda upp till 1 000 mg per dag. Eftersom kroppen själv producerar allt kolesterol du behöver behöver du inte få i dig det via kosten.
Livsmedel från djurriket innehåller mest kolesterol. Äggula, kött, fjäderfä, helmjölk och mejeriprodukter kan höja dina nivåer av ont kolesterol. Framför allt bör du begränsa livsmedel med mycket mättat fett och transfett, eftersom de höjer blodkolesterolet mest. Växtbaserade livsmedel som grönsaker, frukt, frön, spannmål och nötter innehåller däremot inget kolesterol alls. American Heart Association rekommenderar högst 300 mg per dag för friska individer, och så lite som möjligt – ned mot 20 mg per dag – om du har risk för hjärtsjukdom.
Flera faktorer i din vardag påverkar kolesterolnivåerna i kroppen:
Det är avgörande att testa sig för att ta reda på sina kolesterolvärden. Högt kolesterol ger nämligen inga symtom i sig. Utan rätt blodprov upptäcker du inte dina höga nivåer förrän efter en hjärtinfarkt eller stroke – vilket kan vara för sent. National Institutes of Health rekommenderar att alla över 20 års ålder kontrollerar sitt kolesterol var femte år. Din läkare kan rekommendera oftare provtagning om din situation kräver det.
Trots att många livsstilsval kan hjälpa dig att styra dina kolesterolnivåer finns det faktorer utanför din kontroll. En av dem är genetiken. Det finns en sjukdom som kallas familjär hyperkolesterolemi, som beror på en genetisk defekt som finns vid födseln och ärvs genom generationerna. Personer med denna genetiska defekt saknar förmågan att avlägsna det onda kolesterolet från blodet. Det leder till mycket höga LDL-nivåer – upp till 600 mg/dl – redan från födseln, och patienterna kan drabbas av hjärtsjukdom tidigt i livet.
Behandlingen börjar alltid med nödvändiga livsstilsförändringar. Att se över kosten, motionera regelbundet, sluta röka och hantera stress ska prövas först – såvida inte dina LDL-nivåer är farligt höga. Ger livsstilsförändringarna inte tillräcklig effekt kan din läkare ordinera kolesterolsänkande läkemedel.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online