Att sätta en exakt siffra på antalet bakterietyper i våra matsmältningskanaler är en verklig utmaning. Enligt webbplatsen Types of Bacteria finns det cirka 300 till 1 000 olika bakteriearter i vårt matsmältningssystem, och antalet levande bakterieceller överstiger 100 biljoner vid varje given tidpunkt. Även om detta kan låta oroande är majoriteten inte skadlig på något sätt – tvärtom är många bakterier till stor nytta och fyller viktiga funktioner för vår förmåga att smälta maten ordentligt.
Escherichia coli (E. coli) lever i tarmarna hos djur (främst nötkreatur) och människor. De flesta stammar av E. coli är ofarliga och hjälper till med matsmältningen. Vi är beroende av E. coli för produktionen av vitamin K samt flera av B-komplexvitaminerna. Trots detta förknippar de flesta bakterien med stammen O157:H7, som orsakar sjukdom.
De flesta fall av E. coli-förorening kommer från otillräckligt tillagat nötkött eller opastöriserad mjölk. Infektionen kan dock också spridas när livsmedel kontamineras med fekalbakterier. Symtom brukar visa sig en till åtta dagar efter smittotillfället och inkluderar vanligtvis illamående, kräkningar och diarré.
Bacteroides finns i tjocktarmen och utgör den största gruppen av normalflora i den delen av matsmältningskanalen. De deltar i nedbrytningen av kvävehaltiga ämnen, jäsningen av kolhydrater samt biotransformationen av galltsyror och andra steroider.
Dessa bakterier är anpassade för att växa i syrefria miljöer och utgör inget hot så länge de stannar kvar i tjocktarmen. Blir de dock utom kontroll och sprider sig till resten av kroppen – vilket kan ske i samband med en böld – blir situationen allvarlig. Detta ovanliga tillstånd kan vara mycket farligt, eftersom de flesta Bacteroides är resistenta mot många typer av antibiotika.
Lactobacillus acidophilus förekommer naturligt i matsmältningskanalen och finns dessutom i vissa livsmedel som yoghurt, liksom i kosttillskott. Bakterien är nyttig eftersom den producerar laktas, vitamin K och antimikrobiella ämnen såsom acidofilin, acidolin, bakteriocin och laktocidin.
Lactobacillus acidophilus används för att behandla och förebygga diarré och anses vara särskilt effektivt mot rotavirusorsakad diarré hos barn. Den bedöms även kunna lindra symtom vid irritabel tarm, minska diarré hos sjukhusvistade vuxna samt hjälpa mot turistdiarré i samband med utlandsresor.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online