Pankreasenzymsyndrom: orsaker, symtom och behandling vid enzymbrist

Bukspottkörteln (pancreas) ligger djupt inne i buken, bakom magsäcken, mjälten och tjocktarmen. Det päronformade organet har två viktiga uppgifter: att producera insulin, som reglerar blodsockret, och att bilda enzymer som är avgörande för matsmältningen. Pankreasenzymerna bryter ner näringsämnen i mindre beståndsdelar som kan tas upp av blodet via tarmkanalen. När kroppen inte producerar tillräckligt med enzymer kan maten inte bearbetas korrekt – ett tillstånd som kallas exokrin pankreasinsufficiens.

Enzymtyper

Bukspottkörteln producerar tre huvudenzymer:

• Amylas – hjälper till att smälta kolhydrater.
• Trypsin – behövs för att bryta ner proteiner.
• Lipas – bryter ner fett.

För en fungerande matsmältning måste bukspottkörteln bilda rätt mängd enzymer så snart maten passerar in i tolvfingertarmen (duodenum), den del av tunntarmen som ligger strax efter magsäcken.

Orsaker

Enzymbrist i bukspottkörteln orsakas av skador på organet, sjukdomar som skadar de enzymproducerande cellerna eller tillstånd som blockerar bukspottkörtelns gångar. De vanligaste orsakerna är:

• Cystisk fibros
• Celiaki (glutenintolerans)
• Kronisk pankreatit (långvarig inflammation i bukspottkörteln)

Enzymbrist kan också uppstå på grund av en tumör i bukspottkörteln eller efter bukspottkörtelkirurgi.

Symtom

Nedsatt enzymfunktion kan allvarligt påverka matsmältningen. Osmält mat i tarmen ger upphov till kroniska diarréer samt lös, fettrik avföring som är svår att spola ner. Illamående, kräkningar, buksmärtor och magkramp är vanliga. Dålig näringsupptagning leder med tiden till undernäring, viktnedgång och vitaminbrister, särskilt av de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K.

Diagnos

När läkaren misstänker pankreasinsufficiens görs oftast ett fekalt fettprov. Testet mäter fettmängden i avföringen och visar hur mycket fett kroppen inte tar upp. Andra undersökningar som kan användas är:

• Magnetresonanstomografi (MR) – för att upptäcka förändringar i gallgångarna eller i bukspottkörteln.
• ERCP (endoskopisk retrograd kolangiopankreatografi) – ett endoskop förs in genom munnen, matstrupen och magsäcken fram till tolvfingertarmen, vilket gör att läkaren kan granska bukspottkörtelns gångar och upptäcka skador.

Behandling

Behandlingen syftar till att lindra symtomen och, där det är möjligt, behandla den underliggande sjukdom eller det tillstånd som orsakat problemet. Följande åtgärder rekommenderas oftast:

• En kost med låg fetthalt, lågt kaloriinnehåll och högt proteininnehåll.
• Enzympreparat som tas i samband med varje måltid för att hjälpa kroppen att smälta och ta upp näringen.
• Tillskott av fettlösliga vitaminer (A, D, E och K) för att förebygga bristsymtom.

Många patienter rekommenderas också att sluta röka och undvika alkohol, eftersom båda faktorerna kan förvärra skadorna på bukspottkörteln.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du har långvarig diarré, fet avföring eller oavsiktlig viktnedgång. En tidig diagnos och behandling minskar risken för undernäring och andra komplikationer.