Divertikulit är en svullnad eller inflammation som bildas där små utbuktningar, så kallade divertiklar, uppstår i tarmväggen. Det är ett vanligt mag-tarmproblem som kan drabba vilken del av matsmältningssystemet som helst – exempelvis matstrupen, tunntarmen eller magsäcken – men det förekommer oftast i tjocktarmen. Det finns flera olika behandlingsmetoder, bland annat antibiotika.
Enligt University of Maryland har mer än hälften av alla vuxna över 70 år divertiklar i tarmen, men hela 80 procent av dem får aldrig några symtom. Perforeringar, det vill säga hål i tarmväggen, uppstår hos cirka 15 till 20 procent av dem som insjuknar i divertikulit.
Divertikulit kan ge många olika symtom, såsom buksmärta, förändringar i tarmfunktion, feber, diarré, illamående eller kräkningar samt förstoppning. Vissa personer upplever även uppblåsthet eller blödning från ändtarmen. Kontakta alltid vården om du misstänker att du har divertikulit, särskilt om du har kraftiga smärtor eller feber.
Många upptäcker att de har divertikulit i samband med en rutinmässig läkarundersökning eller när de undersöks för andra tarmbesvär. Läkaren brukar ta ett blodprov för att kontrollera antalet vita blodkroppar och avgöra om det finns en infektion i kroppen. Diagnosen ställs oftast med hjälp av en datortomografi (CT) av buken, som också visar hur allvarlig inflammationen är. Endoskopi rekommenderas normalt inte vid akut divertikulit, eftersom undersökningen innebär en risk för att punktera tarmen.
Läkaren förskriver antibiotika för att döda de bakterier som orsakat infektionen. Det är viktigt att inte avbryta behandlingen i förtid, även om du börjar känna dig bättre – annars kan infektionen komma tillbaka. För att lindra smärtan kan läkaren rekommendera värktabletter, till exempel paracetamol. I vissa fall leder divertikulit till komplikationer som kräver vård på sjukhus. Vissa patienter behöver opereras för att ta bort sjuka delar av tarmen, eller dränera en abscess som bildats.
Några av de antibiotika som oftast förskrivs vid divertikulit är ciprofloxacin, metronidazol, cefalexin och doxycyklin. Dessa läkemedel hjälper till att döda de bakterier som finns i mag-tarmkanalen och därmed bekämpa infektionen. Behandlingen kombineras ibland med kostomläggning, exempelvis flytande föda under den akuta fasen.
Vanliga biverkningar av antibiotika vid divertikulit är illamående, förändrad aptit, huvudvärk, kräkningar, hudutslag och feber. Kontakta din läkare om biverkningarna blir besvärande eller om du upplever något ovanligt under behandlingen.
En kost rik på fiber från grönsaker, färsk frukt och fullkornsprodukter kan bidra till att minska buksmärta, uppblåsthet och förstoppning. Fibrerna hjälper till att binda vätska och underlätta passagen av avföring genom tjocktarmen. Kom ihåg att dricka tillräckligt med vatten, eftersom fibrer utan vätska istället kan ge förstoppning. Regelbunden motion främjar dessutom en hälsosam tarmfunktion och kan minska trycket på tjocktarmen, vilket i sin tur kan förebygga nya utbrott av divertikulit.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online