Spastisk tjocktarm är en vanlig benämning på irritabel tarm, även känd som IBS (Irritable Bowel Syndrome). Vid IBS dras tarmarna samman onormalt, vilket ger de krampartade rörelser som gett sjukdomen dess alternativa namn. Tillståndet debuterar oftast i tidig vuxenålder och drabbar kvinnor oftare än män. Även om det inte finns något botemedel mot IBS går tillståndet i praktiken alltid att kontrollera genom kostförändringar, stresshantering och läkemedel.
Vanliga symtom vid IBS är förstoppning, diarré, lösa avföringar, gaser, uppblåsthet, magkrampar, slempartiklar i avföringen, smärta före tömning av tarmen samt ett återkommande behov av att tömma tarmen direkt efter en avföring. Symtomen brukar komma i skov, och du kan vara helt besvärsfri under långa perioder. När IBS är aktiv kan svårighetsgraden variera från milda besvär till tillfälligt handikappande tillstånd.
Även om själva sjukdomen sällan är medicinskt farlig kan symtomen också tyda på allvarligare tarmsjukdomar. Det är därför viktigt att kontakta läkare om du upplever några av tecknen som listas ovan, så att rätt diagnos kan ställas.
Vissa ändringar i kosten kan hjälpa till att stabilisera IBS. Ät fiberrik mat och fullkornsprodukter för att minska risken för tarmspasmer. Fruktoch grönsaker kan också hjälpa, men råa grönsaker och frukter förvärrar problemen hos vissa personer. Undvik gasbildande livsmedel samt specifika livsmedel som du vet har retat magen tidigare. Typiska besvärsframkallande livsmedel är kål, broccoli, lök, blomkål samt kryddstark eller fettrik mat.
Prova istället för tre stora måltider per dag att äta mindre portioner oftare under dagen. För att hålla koll på vilka livsmedel som fungerar för dig och inte rekommenderas det att föra en matdagbok där du dokumenterar dina erfarenheter.
Stress kan förvärra eller utlösa IBS-symtom. Du kan begränsa effekterna genom att lära dig sätt att minska stressen i din vardag. Ta pauser under dagen för vila och avkoppling, och se till att sova gott på natten. Lär dig specifika avslappningstekniker genom kurser som ofta erbjuds lokalt.
Träna regelbundet om möjligt – motion minskar stress och förbättrar den övergripande tarmfunktionen. Sök gärna stöd hos en psykolog eller kurator, både för allmän stresslindring och för att hantera de specifika påfrestningar som IBS medför.
Vissa kosttillskott och läkemedel kan också lindra IBS-besvär. Din läkare kan rekommendera ett fiberpreparat, exempelvis metylcellulosa eller psylliumfrön, vid förstoppning, eller ett antidiarréläkemedel som loperamid vid diarré. Lindring av diarré kan även ges av läkemedelsgruppen antikolinergika, som verkar genom att minska tarmkramp.
I vissa fall kan läkaren även rekommendera behandling med tricykliska antidepressiva. Resonemanget bakom detta har två delar: depression förekommer ibland samtidigt med IBS, och antidepressiva kan då ha en direkt positiv effekt på humöret. Men även om du inte lider av depression kan låga doser tricykliska antidepressiva hjälpa till att lindra diarré och buksmärtor.
Diskutera alltid användningen av läkemedel med din läkare och se till att du förstår deras risker och fördelar innan du påbörjar behandlingen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online