Gallreflux är ett tillstånd som uppstår när galla – ett vätskeämne som produceras i levern – rinner tillbaka från tolvfingertarmen upp i magsäcken och vidare in i matstrupen. Till skillnad från vanlig syrafluxus (sur retning), där magsyra tränger upp i matstrupen, innebär gallreflux att gallan irriterar både matstrupens och magsäckens slemhinnor. Resultatet blir smärta och långvarig inflammation som kan skada matsmältningssystemet.
Födan passerar från magsäcken till tunntarmen genom pylorus, en muskelventil mellan de två organen. Normalt släpper denna ventil endast små mängder föda igenom och öppnas inte tillräckligt för att galla ska kunna rinna tillbaka från tarmen till magsäcken. En skadad eller försvagad ventil kan dock låta galla strömma fel riktning, och flera faktorer kan ligga bakom problemet.
Kirurgiska skador på pylorusventilen är den vanligaste orsaken. Patienter som genomgått en gastrisk bypass-operation eller fått gallblåsan bortopererad löper betydligt större risk att utveckla gallreflux. Även magsår kan påverka ventilens funktion och bidra till tillståndet.
Gallreflux delar många symtom med syrafluxus, vilket gör det svårt att ställa rätt diagnos. Vanliga tecken är illamående, oförklarlig viktminskning, smärta i övre delen av buken, kräkningar som innehåller galla samt ihållande hosta eller heshet. Många patienter upplever dessutom en bitter eller sur smak i munnen och en brännande känsla som börjar i bröstet och sprider sig upp mot halsen.
För att bedöma eventuella skador på matstrupen och ta vävnadsprover som kan utesluta matstrupscancer utförs oftast en gastroskopi, det vill säga en endoskopisk undersökning av matstrupen och magsäcken.
Protonpumpshämmare (PPI) är läkemedel som vanligen ordineras vid magsår och syrafluxus. De kan också ge lindring för patienter med gallreflux, även om de främst verkar mot syraproduktionen snarare än själva gallflödet. Om läkemedlen inte hjälper kan kirurgi rekommenderas. Vid operationen leds gallan om via en ny dränageväg längre ner i tarmen, så att den inte längre når magsäcken och matstrupen.
De flesta patienter som lider av gallreflux har samtidigt även syrafluxus. Syrafluxus kan ofta hanteras effektivt med livsstilsförändringar och genom att undvika livsmedel som förvärrar besvären, exempelvis feta och kryddstarka rätter, kaffe och alkohol. Gallreflux verkar däremot inte ha något direkt samband med livsstilen och påverkas varken av koständringar eller minskad stressnivå.
Obehandlad gallreflux kan leda till allvarliga komplikationer. När matstrupen upprepade gånger utsätts för galla eller magsyra kan ärrbildning uppstå som gör att matstrupen blir förträngd och smalare, vilket försvårar sväljningen.
Det finns forskning som antyder ett samband mellan långvarig gallreflux och matstrupscancer, en av de farligare cancerformerna, även om kopplingen fortfarande diskuteras inom medicinska kretsar. Kronisk irritation i matstrupens nedre del kan utvecklas till Barretts esofagus, ett tillstånd som ökar cancerrisken ytterligare.
Gallreflux kan också orsaka gastrit, det vill säga inflammation i magsäcksslemhinnan, vilket i sin tur kan leda till magsår och blödningar i magsäcken. Detta är ett allvarligt tillstånd som kräver omedelbar vård.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online