Sura uppstötningar, även känt som gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), är ett medicinskt tillstånd där syrlig magsaft rinner tillbaka från magsäcken upp i matstrupen. Vanliga symtom är halsbränna, sväljningsbesvär samt tanderosion som orsakas av att syrliga vätskor når upp i munhålan. Det finns flera typer av läkemedel som kan lindra besvären, men vid svåra eller långvariga besvär kan kirurgisk behandling bli aktuell.
Här går vi igenom de vanligaste kirurgiska metoderna, hur de utförs och vilka risker du bör känna till.
Radiofrekvensbehandling är en endoskopisk metod som används för att behandla refluxsjukdom. Eftersom ingreppet är minimalt invasivt kan det oftast utföras inom dagkirurgin, utan nattvistelse på sjukhus.
Läkaren för in ett endoskop i patienten och använder det för att avge radiofrekvensenergi. Radiovågorna alstrar värme och skapar små lesioner i nedre esofagussfinktern och i den övre delen av magsäcken. Vävnaderna i dessa områden drar sedan ihop sig, vilket förtjockar muskelväggarna. Resultatet blir ett högre tryck i området, vilket effektivt förhindrar att magsyran stöter upp i matstrupen.
Laparoskopisk kirurgi, även kallad kikkirurgi, är en av de vanligaste kirurgiska behandlingsformerna vid sura uppstötningar och ger oftast en tydlig minskning av halsbrännan.
Vid ingreppet fäster och syr kirurgen fast den övre delen av magsäcken runt den nedre delen av matstrupen – en teknik som kallas fundoplicatio. Matstrupen passerar då genom den lilla öppning som bildas av magsäcksmuskulaturen, vilket minskar risken för sura uppstötningar. Ventilen mellan matstrupe och magsäck förstärks på så sätt så att syran inte kan rinna tillbaka upp i matstrupen.
Vid öppen kirurgi lindar läkaren en del av magsäcken, som kallas fundus, helt runt matstrupen. Ingreppet kräver större snitt än laparoskopisk kirurgi och medför därför oftast en sjukhusvistelse på upp till tio dagar.
Magsäcksomslaget bildar en kragskyddsliknande struktur som utövar tryck mot den nedre delen av esofagussfinktern. Detta tryck hindrar vätskor från att ta sig tillbaka upp i matstrupen.
Vid intraluminal endoskopi förstärks sfinktern som sitter mellan matstrupen och magsäcken, vilket förhindrar att sura vätskor rinner tillbaka från magsäcken till matstrupen.
För att ingreppet ska bli så skonsamt som möjligt görs bara snitt som är tillräckligt stora för att föra in en liten videokamera. Det gör att kirurgen kan se in i patientens kropp utan att behöva göra stora snitt. Proceduren är relativt snabb och kräver normalt ingen efterföljande behandling.
En av riskerna med kirurgisk behandling av sura uppstötningar är att ingreppet inte direkt åtgärdar grundorsaken till besvären. Det kan också uppstå problem med sväljningen, smärta eller så kallat gas-bloat-syndrom, det vill säga uppblåsthet och ökad gasbildning, efter operationen.
Studier visar att komplikationer uppkommer hos ungefär två procent av patienterna som genomgår kirurgisk behandling av sura uppstötningar. De flesta komplikationerna rör själva magsäcksomslaget. Trots den potentiella risken betraktas refluxkirurgi som säker och rekommenderas ofta för personer som lider av kroniska besvär och inte får tillräcklig hjälp av läkemedel.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online