Refluxesofagit är ett vanligt förekommande tillstånd inom vården. Det kan vara både smärtsamt och stressande, eftersom det gör det svårt att äta ordentligt. Många som lider av refluxesofagit upplever symtom som illamående, kräkningar, halsbränna, sår i mun och svalg samt smärta vid sväljning. Det finns flera olika behandlingsalternativ, och hur länge du haft besvären samt hur allvarliga de är avgör vilken behandling som passar bäst för dig.
Esofagit är en irritation eller inflammation i matstrupen – röret som leder maten från munnen ner till magsäcken. Inflammationen kan ha flera olika orsaker, till exempel sjukdomar eller yttre irritationskällor. Upprepade kräkningar kan irritera slemhinnan, liksom vissa läkemedel som används under längre tid, exempelvis ibuprofen eller andra NSAID-preparat. Även stora mängder alkohol, herpesinfektioner, candida och gastroesofageal reflux kan orsaka esofagit. Även strålbehandling i samband med cancerbehandling kan bidra till tillståndet.
När matstrupen blir inflammerad kan det bli svårt att svälja och att behålla maten. Om du misstänker esofagit bör du kontakta läkare så snart som möjligt.
Din läkare kan först rekommendera läkemedel för att hålla nere magsyran och förhindra att den rinner tillbaka upp i matstrupen. Flera syrahämmande läkemedel finns numera receptfria, bland annat omeprazol (Prilosec), ranitidin (Zantac), cimetidin (Tagamet) och famotidin (Pepcid). Dessa preparat var tidigare endast receptbelagda, men kan idag köpas direkt på apoteket.
Många personer med refluxproblem använder även antacida produkter som Tums, Maalox och Mylanta för snabb symtomlindring. Dessa neutraliserar magsyran omedelbart, men verkar inte lika länge som de egentliga syrahämmarna.
Kosten spelar en mycket viktig roll vid behandling av esofagit. Läkaren kommer troligen att rekommendera en strikt kost utan livsmedel som är hårda mot magsäckens slemhinna och som stimulerar syraproduktionen. Du bör äta mild mat och undvika syrabildande och gasbildande livsmedel, till exempel peppar, starkt kryddad mat, tomater, sura frukter och kaffe.
Mild kost kan bestå av yoghurt, naturell pasta, kokt gröt, äppelmos och krämiga efterrätter. Som tumregel gäller att allt som irriterar matstrupen och magsäckens slemhinna kan öka risken för återkommande reflux.
Om läkemedel och kostförändringar inte hjälper kan läkaren bedöma att du är lämplig för en operation som kallas fundoplikatur. Ingreppet har två syften: dels att öka trycket i den nedre esofagesfinktern (LES), dels att reparera ett eventuellt diafragmabråck (hiatusbråck). Den nedre esofagesfinktern sitter i övergången mellan matstrupe och magsäck. Är sfinktern inte tillräckligt sluten kan mat rinna tillbaka upp i matstrupen i stället för att fortsätta ner i magsäcken.
Har du haft refluxbesvär under en längre tid bör du kontakta din läkare så snart som möjligt. Matstrupsreflux kan orsaka allvarliga skador på matstrupen över tid, bland annat en ökad risk för matstrupscancer. Esofagit är inte bara smärtsamt, utan kan också leda till andra, mer allvarliga komplikationer.
Undvik dessutom att ställa diagnos på egen hand. Du behöver professionell medicinsk bedömning för att få fastställt att det rör sig om esofagit, samt hjälp med att välja den behandlingsform som är bäst lämpad för just dig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online