Kost vid bakteriell överväxt i tunntarmen – så fungerar SIBO-dieten

Bakteriell överväxt i tunntarmen (Small Intestinal Bacterial Overgrowth, SIBO), även kallat tunntarmsbakteriellt överväxtsyndrom (SBBOS), innebär att bakterier förekommer och förökar sig i tunntarmen – en del av matsmältningssystemet som normalt är nästintill fri från bakterier. Tillståndet kan ge upphov till en rad besvär, allt från undernäring till diarré. Även om tillståndet kan behandlas med antibiotika är en kostomläggning ofta första linjens behandling. Kostbehandlingen kan kännas radikal, men den har visat sig effektiv och medför varken de risker eller biverkningar som antibiotikabehandling kan innebära.

Så fungerar behandlingen

SIBO kan bero på många olika orsaker, både sjukdomsrelaterade och anatomiska. Det som kännetecknar sjukdomen – den bakteriella överväxten – är samtidigt själva huvudproblemet. Det vanligaste diagnostiska verktyget är ett test som mäter hur mycket bakterier som växer fram från ett tarmprov. Att minska eller eliminera bakterierna i tunntarmen går därför långt när det gäller att lindra besvären.

Hämning av bakterietillväxt

Enkelt förklarat svälter SIBO-kosten ut bakterierna samtidigt som patientens hälsa bibehålls. Bakterierna trivs på socker och sockerliknande kolhydrater och använder dem gärna som bränsle för sin ämnesomsättning. Tar man bort dessa sockerarter ur kosten och ersätter dem med en energikälla som patienten men inte bakterierna kan utnyttja, slår man hårt mot den bakteriella överväxten.

Kostens sammansättning

Näring delas traditionellt in i tre kategorier: protein, kolhydrater och fett. Protein används främst för tillväxt samt reparation av muskler, vävnader och organ. Kolhydrater är kroppens föredragna energikälla, medan fett utgör en sekundär energikälla. Vid SIBO-dieten ersätter fettet kolhydraterna som huvudsaklig energikälla.

Det vore varken möjligt eller klokt att helt utesluta alla kolhydrater ur kosten. Därför rekommenderas en fördelning på cirka 60 procent fett respektive 40 procent kolhydrater, tillsammans med en lämplig mängd protein. Att själv beräkna exakt hur mycket protein som behövs, vilka kalorinivåer som är lämpliga och hur länge kosten bör pågå är svårt, om inte omöjligt, utan utbildning inom nutrition. Har du fått denna kost ordinerad bör du därför se till att ha stöd av en legitimerad dietist under hela behandlingsperioden.