Ett aneurysm uppstår när ett blodkärl vidgas eller utvidgas onormalt. Aorta, kroppens största blodkärl, löper från hjärtat genom bröstkorgen, passerar mellangärdet och fortsätter ner i buken. Där delar den sig i två höftartärer (iliaca artärer) som leder blodet vidare till benen. De flesta aneurysm uppstår i aortans bukdel, vilket kallas bukaortaaneurysm.
Enligt Medicine Net Inc. uppstår cirka 90 procent av alla bukaneurysm nedanför njurartärerna, det vill säga de artärer som avgrenas från aortan för att försörja njurarna med blod. Många bukaneurysm förekommer dessutom i en eller båda av de iliaca artärerna, utöver själva aortan.
Bukaneurysm är riskfyllda eftersom de kan brista eller spricka, vilket orsakar kraftiga inre blödningar. Enligt Society for Vascular Surgery kan en bristning leda till cirkulatorisk chock eller död. Ju större aneurysmet är, desto högre är risken för bristning.
Ett bukaneurysm kan också orsaka embolisering, ett allvarligt hälsotillstånd. Det inträffar när avlagringar eller blodproppar bildas inne i aneurysmet och sedan färdas med blodströmmen till andra organ i kroppen. Om ett blodkärl blockeras kan du drabbas av svår smärta eller i värsta fall förlora en extremitet.
Åderförkalkning (arterioskleros) är den vanligaste orsaken till ett bukaneurysm. Sjukdomen försvagar artärväggen och gör den mer benägen att vidgas. Aneurysm kan även bero på genetiska faktorer eller på inflammation i blodkärlen, exempelvis vid vissa former av artrit.
Högt blodtryck och höga kolesterolvärden är två välkända riskfaktorer för att utveckla ett bukaneurysm. Män över 60 år löper ökad risk, liksom rökare – rökning ökar inte bara risken att aneurysmet uppstår, utan även risken att det brister. Även ålder, arv och kön spelar roll för sjukdomens utveckling.
Läkare kan i första hand rekommendera så kallad aktiv avvaktan, där man regelbundet följer upp om aneurysmet ändrar storlek. Kontrollen sker vanligtvis var sjätte till tolfte månad med ultraljud eller datortomografi. En kärlkirurg kan rekommendera en operation om tillståndet ger symtom som smärta eller en pulserande känsla i buken, eller om aneurysmet har växt till mer än cirka 5 centimeter i diameter. Behandlingen kan antingen ske med öppen kärlkirurgi eller med en mindre invasiv metod där ett stentgraft förs in via ett blodkärl i ljumsken.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online