Lactobacillus sporogenes, som korrekt heter Bacillus coagulans, är en mjölksyraproducerande bakterie som marknadsförs som ett probiotiskt preparat. Ett probiotikum är en mikroorganism som kan ha gynnsamma effekter på sin värd när den intas. Probiotika är för närvarande ett populärt forskningsområde för både forskare och livsmedelstillverkare, men det finns fortfarande begränsad vetenskaplig dokumentation om huruvida L. sporogenes faktiskt gynnar människor eller djur.
Lactobacillus sporogenes är en grampositiv, mjölksyraproducerande och sporbildande bakterie. Det innebär att bakterien genom jäsning kan bryta ner sockerarter till mjölksyra. Förmågan att bilda sporer innebär också att bakterien kan spridas och, i teorin, ge viktiga hälsofördelar.
Bakterien är stavformad och förekommer oftast som enskilda stavar, även om den kan bilda kedjor. Den trivs bäst vid temperaturer mellan 35 °C och 50 °C och vid ett pH-värde på 5,5 till 6,5. Lactobacillus sporogenes är fakultativt anaerob, vilket innebär att den kan producera syror genom jäsning utan att bilda gas som biprodukt.
Lactobacillus sporogenes upptäcktes 1933. Den placerades ursprungligen i släktet Lactobacillus, eftersom den uppvisade egenskaper som var typiska för denna grupp, bland annat förmågan att producera mjölksyra. År 1939 omklassificerades dock bakterien till släktet Bacillus, eftersom den kan bilda sporer – något som vanliga laktobaciller inte klarar av. Det korrekta namnet på bakterien är därför Bacillus coagulans.
Än idag råder det dock viss debatt om bakteriens korrekta klassificering, eftersom den verkar ha gemensamma drag från båda familjerna.
Bakterien marknadsförs under namnet Lactobacillus sporogenes som ett probiotikum mot en mängd olika besvär. Problemet är att det egentligen inte finns någon bakterie med detta namn. Det korrekta namnet, Bacillus coagulans, bör alltid undersökas innan bakterien används hos människor.
Även om de flesta bakterier i Bacillus-familjen är icke-patogena (det vill säga inte orsakar sjukdom), är de inte naturligt förekommande i människors eller djurs kroppar. Eftersom laktobaciller däremot är en naturlig del av matsmältningssystemet använder tillverkarna av dessa produkter medvetet det felaktiga namnet för att positionera produkterna som likvärdiga – eller till och med bättre – alternativ till andra laktobacillbaserade probiotika.
Bakterien säljs som kosttillskott eller tillsätts i livsmedel för att hjälpa till att hantera flera olika medicinska tillstånd. Även om vissa patienter rapporterar gynnsamma effekter behövs mer forskning för att kunna fastställa definitiva resultat.
Prekliniska studier på råttor som utfodrats med fermenterad mjölk (vilket alltså innehåller L. sporogenes) visade lägre kolesterolnivåer i serum än råttor som fick skummjölk. Forskarnas teori är att laktobacillerna binder kolesterol i tarmens lumen, vilket minskar nivån i blodet.
L. sporogenes hämmar tillväxten av sjukdomsalstrande mikroorganismer i mag-tarmkanalen. Detta hjälper till att återställa den naturliga tarmfloran till normala nivåer, vilket kan lindra tillstånd som diarré och förstoppning.
Tillförsel av L. sporogenes i slidan hos patienter med ospecifik vaginit kan bidra till att lindra symtomen.
Närvaron av tarmbakterier stimulerar produktionen av antikroppar, vilket stärker immunsystemets övergripande funktion.
Lactobacillus sporogenes uppvisar egenskaper som är fördelaktiga jämfört med andra laktobaciller, inklusive den vanligt förekommande Lactobacillus acidophilus. L. sporogenes tål högre temperaturer, vilket gör tillverkningsprocessen enklare och billigare samt förlänger hållbarheten hos kosttillskotten.
Bakterien tål dessutom surheten i magsäcken, vilket innebär att fler bakterier överlever och är livskraftiga när de når tarmarna. Ett probiotikum fungerar nämligen bara om det kan nå tarmarna, etablera sig där och växa – först då får det chansen att utöva sina nyttiga funktioner.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online