Matsmältningsbesvär är ett samlingsbegrepp för symtom som mättnadskänsla, illamående, halsbränna och obehag orsakat av gaser i mag-tarmkanalen. Besvären uppstår oftast i samband med måltiden eller strax efteråt och går i regel över av sig själva efter en kort stund. Problemet är mycket vanligt – ungefär en fjärdedel av befolkningen drabbas återkommande, men få söker vård för sina besvär. Det finns tre huvudtyper av matsmältningsbesvär som det är bra att känna till.
En vanlig typ av matsmältningsbesvär är esofagit, en inflammation i matstrupen – det långa rörliga organ som transporterar maten ner till magsäcken. Ibland tränger magsyra tillbaka upp i matstrupen, som till skillnad från magsäcken saknar ett skyddande slemlager. Syran irriterar matstrupens nedre del och ger upphov till halsbränna, en av de mest förekommande formerna av matsmältningsbesvär.
Rökare över 45 år löper ökad risk att utveckla magsårsrelaterade besvär. Vid denna typ har slemhinnan som klär magsäcken infekterats av bakterien Helicobacter pylori, ofta förkortad H. pylori. Bakterien irriterar slemhinnan i magsäcksväggen, vilket leder till de klassiska symtomen på matsmältningsbesvär.
Trots omfattande medicinsk forskning som visar att bakterieinfektionen är den verkliga orsaken lever fortfarande föreställningen kvar att magsår skulle bero på för mycket stress eller intag av kryddstark mat.
Nästan två tredjedelar av alla matsmältningsbesvär beror på så kallad icke-magsårsdyspepsi, ofta benämnd funktionell dyspepsi. Denna typ verkar bero på att magsäcken tömmer sig in i tunntarmen på ett onormalt sätt – tömningen kan ske för långsamt eller för snabbt, eller så drabbas magsäcken av oregelbundna sammandragningar.
Överkänsliga nervändar i magsäckens vävnader antas också spela en roll för besvären. Till skillnad från magsår drabbar funktionell dyspepsi framför allt yngre personer, ofta under 45 års ålder.
Det kan vara svårt att avgöra exakt vilken typ av matsmältningsbesvär en person lider av, eftersom symtomen ofta liknar varandra mellan de olika typerna. Läkaren tar därför hänsyn till flera faktorer – var smärtan sitter, när den uppträder, hur ofta den återkommer och hur intensiv den känns – innan ytterligare undersökningar beställs för att fastställa orsaken.
En gastroskopi, även kallad endoskopi, är ett värdefullt verktyg för att ta reda på vad som ligger bakom besvären. Undersökningen går till så att ett smalt, böjligt instrument med ljus och kamera i spetsen förs genom matstrupen ner i magsäcken.
Vid esofagit eller funktionell dyspepsi ser magsäckens slemhinna normal ut. Är det däremot ett magsår som ligger bakom besvären finns tydliga spår av detta i vävnaden som klär magsäckens insida.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online