Kräkning är kroppens tvingade tömning av magsäcken genom munnen. När magsäcken blir överbelastad fungerar inte längre trycket som håller maten och magsyran kvar, vilket gör att innehållet pressas upp genom matstrupen. Det kan bero på en rad olika faktorer, och det är aldrig en trevlig upplevelse. Genom att lära dig de vanligaste orsakerna till kräkningar kan du minska risken att bli illamående i framtiden – och veta när det är dags att söka vård.
Magsjuka, ibland kallad "maginfluensa" eller "magsjukevirus", är ett samlingsnamn för när man drabbas av illamående, kräkningar och/eller diarré. Orsaken är en virusinfektion, och den enda behandlingen är vila och lättsmält mat. Receptfria läkemedel kan lindra symtomen tills infektionen har passerat, vilket oftast sker inom några dagar.
Var noga med att inte förväxla magsjuka med riktig influensa, som även ger feber, frossa och värk i kroppen.
Mat som innehåller bakteriegifter kan utlösa kräkningar. Detta beror oftast på livsmedel som har passerat sitt bäst-före-datum eller som hanterats, tillagats eller förvarats felaktigt. När gifterna kommer in i kroppen kan symtomen börja inom några timmar och pågå i ett till två dygn. Utöver kräkningar är vanliga symtomen illamående, diarré och buksmärtor.
De flesta fall av matförgiftning är milda och går över av sig själva inom några dagar. I svåra fall kan dock sjukhusvård krävas, och i extrema situationer kan matförgiftning till och med vara livshotande.
Hundratals läkemedel listar kräkningar som en möjlig biverkning. Cancerpatienter drabbas ofta av illamående och kräkningar på grund av cellgiftsbehandling (kemoterapi), som irriterar magsäcken. Vissa smärtstillande medel kan också leda till kräkningar. Dessa orsaker är relativt lätta att identifiera, eftersom besvären börjar i samband med att läkemedlet introduceras och slutar när det avslutas. Prata alltid med din läkare om biverkningarna blir besvärande.
De tidiga stadierna av graviditeten är ökända för att orsaka kräkningar. Det beror på hormonella förändringar och alla andra omställningar som kroppen genomgår för att förbereda sig på en bebis. Den så kallade "graviditetsillamåendet" eller morgonillamåendet brukar avta efter första trimestern, men vissa kvinnor kan uppleva det under hela graviditeten. Kontakta din barnmorska om illamåendet blir så kraftigt att du inte klarar av att äta eller dricka.
Allvarliga huvudskador som ökar trycket inne i skallen (intrakraniellt tryck) kan utlösa kräkningar. Detta åtföljs ofta av yrsel, så även om själva trycket inte gör dig illamående kan den snurrande känslan och den yrsel som uppstår göra det. Kräkningar efter en huvudskada ska alltid tas på allvar – sök omedelbart akut vård.
Bulimi är en allvarlig ätstörning som kännetecknas av hetsätning (att äta stora mängder mat) följt av rensning (att framkalla kräkningar). Det kan börja som ett sätt att kontrollera vikten, men utvecklas ofta till ett beroende som skadar kroppen allvarligt. Matstrupen kan skadas av magsyran, och kroppen lider brist på de näringsämnen som maten normalt ger. Om du eller någon i din närhet lider av bulimi är det viktigt att söka professionell hjälp.
Att "göra sig sjuk av oro" är inte bara ett talesätt. Vissa människor upplever så mycket stress och ångest att de faktiskt kan kräkas av det. För att lindra detta kan du använda stresshanteringstekniker som att knåda en stressboll, ta djupa andetag, motionera regelbundet eller praktisera mindfulness när du känner dig ängslig. Vid långvarig stress eller återkommande ångest kan det vara klokt att kontakta vården för stöd.
Kräkningar är oftast ofarliga och går över av sig själva. Kontakta dock vården om du kräks under flera dagar i rad, inte kan behålla vätska, ser tecken på uttorkning, har kraftiga buksmärtor, kräker blod eller får kräkningar efter en huvudskada. Kom ihåg att denna information inte ersätter professionell medicinsk rådgivning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online