Uppspält tarmsyndrom är ett tillstånd där buken blir förstorad eller utspänd, ofta i kombination med obehag och smärta. Symtomen är relativt likartade mellan olika personer, men orsakerna bakom tillståndet varierar kraftigt. Eftersom det oftast finns flera underliggande faktorer krävs vanligtvis en behandlingsplan med flera olika insatser för god effekt.
Symtomen på uppspält tarmsyndrom varierar från person till person och kan sträcka sig från mycket lindriga till extremt svåra, med dagliga tarmbesvär som följd. De klassiska symtomen inkluderar:
Många utvecklar med tiden sitt eget mönster: vissa drabbas främst av diarré, medan andra främst har förstoppning tillsammans med magsmärtor. Symtomen kan dessutom komma och gå utan förvarning, vilket gör tillståndet extra besvärligt att leva med.
Enligt University of Maryland Medical Center kan helt normala händelser – såsom gasbildning eller själva ätandet – utlösa tillståndet och få tjocktarmen att reagera överkänsligt. Vissa läkemedel, gasbildande livsmedel, koffein, choklad och alkohol kan förvärra besvären. Kvinnor som menstruerar kan också uppleva förvärrade symtom som en del av den månatliga cykeln, eftersom reproduktionshormoner ökar tarmsymtomen.
Personer som är särskilt känsliga för stark emotionell stress – exempelvis de som lider av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) – löper större risk att utveckla uppspält tarmsyndrom under stressiga perioder. Även personer med andra mag- och tarmsjukdomar, som ulcerös kolit eller Crohns sjukdom, är mer mottagliga för tillståndet.
Diagnosen ställs med hjälp av en noggrann genomgång av sjukdomshistorien samt en symtomdagbok. Patienten får föra dagbok över mat, aktiviteter och symtom, som läkaren sedan analyserar för att identifiera vad som utlöser besvären. Detta görs oftast efter att andra tillstånd, som Crohns sjukdom och ulcerös kolit, har uteslutits genom relevanta undersökningar.
Behandlingen börjar oftast med kostvägledning, där patienten lär sig att undvika livsmedel som kan utlösa besvär. Det inleds vanligtvis med en dagbok som detaljerar vilken mat som ätits, vilka aktiviteter som utförts och hur stressnivån sett ut under dagen. När de utlösande livsmedlen har identifierats lär sig patienten hur dessa ska undvikas – eller hur eventuella biverkningar bäst hanteras.
Behandlingen kan även innefatta läkemedel och/eller fysiska övningar som läkaren ordinerar för att minska mängden gas i buken. Dessa anpassas individuellt efter den specifika orsaken bakom tillståndet. En viktig del av vården är dessutom att behandla de psykologiska och emotionella faktorerna, exempelvis genom terapi eller samtal hos psykolog eller kurator.
Kontakta din vårdcentral om du har återkommande besvär med uppblåsthet, buksmärta eller förändrade tarmvanor. Sök akut vård om du upplever kraftig buksmärta, blod i avföringen, oförklarlig viktnedgång eller feber, eftersom detta kan tyda på ett allvarligare underliggande tillstånd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online