De flesta människor har någon gång upplevt lätta spasmer eller obehag i samband med måltider, vilket kan leda till att man sätter i halsen eller börjar hosta. När sådana episoder blir återkommande och åtföljs av sväljsvårigheter, matregurgitation och smärta kan det dock tyda på en esofageal motilitetsstörning – ett tillstånd där matstrupens muskler inte fungerar som de ska. Matstrupen (esofagus) förbinder svalgets baksida med magsäcken och består av ett muskulärt rör som sträcker sig från halsen ner till buken.
Vid akalasi, en sjukdom där de nedre delarna av matstrupen saknar muskelkontraktioner, har man kunnat konstatera att nervcellerna i matstrupens muskellager degenererar. Detta kan vara en av de ännu okända orsakerna till varför matstrupens muskler slutar fungera normalt.
Det främsta tecknet på en esofageal motilitetsstörning är sväljsvårigheter som förekommer vid de flesta måltider. Även besvär med att äta fast föda, regurgitation (att mat kommer upp igen), viktnedgång och smärtsamma bröstspasmer kan tyda på ett underliggande problem.
En läkare kan beställa olika undersökningar för att bekräfta patientens tillstånd. Vanliga diagnostiska metoder är röntgen, endoskopi (titthålsundersökning av matstrupen) samt manometri, som mäter tryck och rörelser i matstrupen.
Läkemedel kan ordineras för att slappna av den störande esofagusmuskulaturen eller dämpa syraaktiviteten. Kirurgi är ett annat behandlingsalternativ som kan användas för att korrigera störningen.
En esofageal motilitetsstörning bör alltid följas upp av medicinsk personal. Genom regelbunden kontroll kan förändringar och komplikationer upptäckas i tid och kommuniceras korrekt till patienten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online