
Att få i sig tillräckligt med kalorier kan vara en stor utmaning för personer som har svårt att svälja, ett tillstånd som kallas dysfagi. Ofta krävs näringsmatning i form av matningssonder för att skapa en säker lösning. Dessa sonder går förbi mun och svalg, vilket säkerställer att personen får i sig rätt näring utan risk för kvävning eller aspiration ned i lungorna. Matningssonder finns i flera olika varianter och placeras på olika ställen i kroppen.
En nasogastrisk sond, ofta kallad NG-sond, förs in genom ett av näsborrarna, passerar svalget, rör sig ned genom matstrupen och hela vägen in i magsäcken. Sonden fästs vid näsan med tejp efter att dess placering kontrollerats. NG-sonden används vanligtvis för korttidsmatning, eftersom långvarig användning kan orsaka bihåleinflammation, skador på näsans slemhinna samt andra luftvägs- och munproblem.
När sonden är på plats kan en spruta, en enteral pump (en elektronisk pump som är utformad för användning tillsammans med matningssonder) eller en droppepåse användas för att föra näringslösningen genom sonden och in i magsäcken. Inför varje matning bör det kontrolleras att sonden ligger korrekt i magsäcken; annars finns risk att näringslösningen hamnar i lungorna. En NG-sond kan läggas av legitimerad sjuksköterska eller läkare.
En gastrostomisond, även känd som PEG-sond (perkutan endoskopisk gastrostomi), leder direkt till magsäcken via en kirurgiskt skapad öppning i bukväggen. Sonden förs vanligtvis in i kroppen under revbenen, något till vänster, och är utformad för att ge bekväm tillgång för att leverera näringslösning.
G-sonden är idealisk för långtidsmatning tack vare att den är enkel att byta ut, ger hög komfort och gör matningen praktiskt smidig. Näringslösningen kan ges genom sonden med hjälp av spruta, pump eller droppepåse.
En vanlig komplikation hos G-sonder är måttligt gastriskt läckage runt sondöppningen; dessa magsafter kan vara starkt frätande och orsaka hudirritation. G-sonder måste placeras av legitimerade läkare.
En jejunostomisond placeras kirurgiskt i jejunum, den övre delen av tunntarmen som ligger direkt under magsäcken. Sonden förs in i kroppen på bukens nedre mitt och fästs vanligtvis med suturer. Eftersom denna metod går förbi magsäcken och levererar näringslösningen direkt till tarmkanalen används den främst när någon har svårt att smälta mat, tömma magsäcken eller vid sjukdomar i bukspottkörteln.
Vid användning av en J-sond måste alltid en enteral pump leverera näringslösningen. Problem som kan uppstå inkluderar att sonden täpps igen, lossnar eller att anslutningen till pumpen inte fungerar. J-sonden läggs in av en kirurg och sköts därefter av en sjuksköterska inom hemsjukvården eller av en läkare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online