Gallblåsan är en päronformad säck som sitter under levern. Dess uppgift är att lagra och transportera gallan, som utsöndras av levern, vidare till tarmarna där den hjälper till med matsmältningen. Bildas gallan dock onormalt kan så kallade gallstenar uppstå – den vanligaste orsaken till gallblåsesjukdom. Gallstenar ligger även bakom de flesta inflammationer i gallblåsan och är den främsta orsaken till gallblåsanfall.
Smärtan uppstår oftast på höger sida av kroppen och orsakas av gallstenar som fastnat i gallgången. Den kan också bero på en inflammerad gallblåsa. Många beskriver smärtan som intensiv och tryckande, och den kan lätt förväxlas med hjärtrelaterade besvär.
Under ett gallblåsanfall har många svårt att andas på grund av smärtans intensitet. Andningen blir ytlig och obehaget lindras i regel inte förrän själva anfallet har upphört.
Många upplever en skarp smärta mellan skulderbladen när smärtan strålar ut mot ryggen. Det gör det nästan omöjligt att gå rakt upp, och många tvingas gå böjda framåt för att lindra trycket.
Illamående kan orsakas av att galla flödar baklänges (reflux) under anfallet, av smärtans svårighetsgrad, eller av en kombination av båda. Kräkningar förekommer ofta i samband med kraftigare anfall.
Ett gallblåsanfall kan pågå allt från 15 minuter upp till sex timmar. Längden varierar från person till person och beror på hur allvarligt tillståndet är. Symtomen fortsätter normalt tills anfallet har passerat, varefter smärtan ofta släpper ganska snabbt.
Kontakta vården om du får kraftiga buk- eller bröstsmärtor som inte går över, särskilt om de åtföljs av feber, gulsot (gulfärgning av hud och ögonvitor), frossa eller upprepade kräkningar. Dessa symtom kan tyda på komplikationer, exempelvis inflammation i gallblåsan eller blockering av gallgångarna, och kräver snabb medicinsk bedömning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online