En spastisk tarm, även känd som irritabel tarmsjukdom (IBS), uppstår när tarmarna inte fungerar som de ska. Enligt American Academy of Family Physicians beror detta på att tarmarna antingen drar ihop sig för kraftigt, vilket hindrar maten från att passera normalt, eller att de inte drar ihop sig tillräckligt, vilket gör att maten passerar för snabbt. Besvären debuterar ofta redan vid 20 års ålder och drabbar särskilt kvinnor.
Enligt Mount Sinai Medical Center är de vanligaste riskfaktorerna för spastisk tarm stress, ärftlighet, kostvanor samt plötsliga förändringar i den dagliga rutinen.
American Academy of Family Physicians listar flera typiska matsmältningssymtom vid spastisk tarm. Dessa inkluderar förstoppning, diarré efter måltider, slem i avföringen samt ett starkt behov av att få en ny avföring direkt efter en tidigare toalettbesök.
Buken besvär som ofta förknippas med spastisk tarm är gaser, uppblåsthet, buksmärtor och magkramp.
Läkare diagnostiserar IBS främst genom att gå igenom patientens symtom och sjukdomshistoria. För att utesluta andra sjukdomar kan även blodprov eller koloskopi utföras, enligt American Academy of Family Physicians.
Det finns idag ingen bot mot spastisk tarm, men besvären går ofta att kontrollera. Mount Sinai Medical Center rekommenderar att patienter dricker rikligt med vatten, gradvis anpassar sin kost och undviker livsmedel som förvärrar besvären. Eftersom stress är en av de största utlösande faktorerna uppmuntras patienterna också att motionera regelbundet för att förbättra tarmfunktionen, lära sig avslappningstekniker och vid behov söka samtalsterapi.
Läkare kan ordinera antispasmodiska läkemedel, exempelvis Anaspaz, Cystospaz och Levsin, för att lindra kramp och buksmärta. Vid diarrébesvär kan receptfria preparat som Imodium rekommenderas som ett komplement till livsstilsförändringarna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online