Symtom på listeriameningit – vad du behöver veta

Vad är listeriameningit?

Listeria monocytogenes är bakterier som orsakar en ovanlig men allvarlig matburen infektion som kallas listerios. Äldre människor, små barn och gravida kvinnor löper större risk att drabbas än resten av befolkningen. Infektionen kan leda till meningit – en inflammation i hjärnans och ryggmärgens hinnor – hos både barn och vuxna, samt hos nyfödda som smittats av modern under graviditeten eller i samband med förlossningen. Med antibiotika och snabb medicinsk vård går sjukdomen att behandla, vilket gör tidig upptäckt av symtomen extra viktigt.

Identifiering och diagnos

Hos barn och vuxna kan listeriameningit diagnostiseras med hjälp av ett blodprov eller ett prov på ryggmärgsvätska (lumbalpunktion). Hos gravida kvinnor kan fostervattnet testas för att avgöra om det ofödda barnet har blivit smittat.

Tidsförlopp

Efter en infektion kan symtom på meningit utvecklas inom en till två dagar. Enligt Mayo Clinic kan sjukdomen sprida sig snabbare hos nyfödda barn, vilket gör att snabb vård är ännu viktigare för denna grupp.

Neurologiska symtom

Enligt Mayo Clinic omfattar de neurologiska symtomen vid listeriameningit:

• Stel nacke
• Förvirring
• Kramper
• Balansrubbningar
• Huvudvärk

Mag- och tarmsymtom

Enligt amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC kan listerios ge illamående, kräkningar, diarré och aptitlöshet hos smittade barn och vuxna.

Hudsymtom

Hudutslag eller fläckiga partier på huden, tillsammans med kalla händer och fötter eller frossa, kan också bero på listeriainfektion. Mayo Clinic påpekar dock att inte alla drabbade får dessa symtom.

Symtom hos spädbarn

Hos nyfödda och spädbarn kan listeriameningit visa sig genom:

• Gulsot (ikterus)
• Trötthet och slöhet
• Dåligt sug och matvägran
• Andningssvårigheter
• En utspänd eller buktande fontanell (den mjuka fläcken på huvudets framsida)
• Gråt på grund av fysisk smärta, som ofta förvärras när barnet lyfts upp och hålls

Förebyggande åtgärder

För att undvika listeriainfektion bör du undvika produkter gjorda på opastöriserad (rå) mjölk, rått kött, fågel och fisk, samt charkuterivaror och mjuka ostar. God kökshygien spelar också en stor roll: undvik korskontaminering mellan livsmedel, var noggrann vid matlagning och tvätta händerna ofta.