
Intolerans mot komplexa kolhydrater är ett malabsorptionssyndrom som kan påverka ett eller flera av de steg som krävs för tarmens nedbrytning (hydrolys) och transport av kolhydrater. Dessa syndrom delas in i förvärvade och medfödda former. Förvärvade syndrom, exempelvis laktosintolerans, är vanligast, medan cystisk fibros och Shwachman-Diamonds syndrom är de vanligaste orsakerna till medfödd malabsorption. Nedan följer stegen för att diagnostisera intolerans mot komplexa kolhydrater.
Dokumentera patientens kompletta kosthistorik, kategoriserad efter mängden intagna vätskor, livsmedel och näringsdrycker eller modersmjölksersättning. Vårdgivare bör föra en detaljerad dagbok över patientens kost i minst en vecka för att kunna se samband mellan intag och eventuella symtom.
Mag-tarmsymtom är typiska vid kolhydratintolerans. Återkommande diarré är det vanligaste symtomet. Andra tecken kan vara buksmärtor som varierar från lindriga till svåra samt kräkningar. Det är värdefullt att notera när symtomen uppstår i relation till måltider.
Vid frånvaro av mag-tarmbesvär bör du undersöka om det finns systemiska problem. Dessa drabbar oftast barn och omfattar tillväxthämning, undernäring, försenad pubertet och otillräcklig viktökning.
Ett utandningstest för väte (hydrogen breath test) används ofta vid misstanke om kolhydratmalabsorption. Malabsorption ökar jäsningen i tarmen, vilket frigör vätegass som tas upp i blodet och andas ut. En koncentration över 20 ppm (parts per million) efter intag av kolhydrater tyder på intolerans.
Låt patienten inta en dos på 5 gram D-xylos i en tio procents lösning. Hos barn som väger mer än 30 kg är resultatet positivt när mindre än 15 procent av D-xylosen utsöndras via urinen inom fem timmar. Hos barn som väger mindre än 30 kg betraktas en serumnivå under 25 mg/dl efter en timme som positivt för kolhydratmalabsorption.
Tänk på att dessa tester alltid ska utföras och tolkas av legitimerad vårdpersonal, eftersom både falskt positiva och falskt negativa resultat kan förekomma. En korrekt diagnos är avgörande för att kunna anpassa kosten och säkerställa att patienten får tillräcklig näring.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online