Divertikulit: symtom, riskfaktorer, behandling och förebyggande råd

Divertikulit uppstår när små fickor i tjocktarmen blir inflammerade eller infekterade. Dessa fickor, som kallas divertiklar, är vanliga med stigande ålder och de flesta märker dem aldrig. Ungefär 10 till 25 procent av alla med divertiklar utvecklar så småningom divertikulit. Kost och livsstil spelar en viktig roll för sjukdomen, och läkare rekommenderar flera förändringar för att minska risken för återfall.

Symtom

Om du har divertikulit kan du uppleva plötslig, kraftig smärta på nedre vänstra sidan av buken. Hos vissa personer ökar smärtan gradvis under flera dagar. Smärtan förvärras ofta vid rörelse eller när du böjer dig framåt.

Smärtan kan åtföljas av andra besvär som:

• Gaser och uppblåsthet
• Illamående och kräkningar
• Frossa och feber
• Förstoppning eller diarré
• Ömhet i buken
• Aptitlöshet

Riskfaktorer

Ålder är en av de mest avgörande riskfaktorerna – risken att utveckla divertikulit ökar markant efter 40 års ålder. Även brist på motion och ett lågt fiberintag i kosten kan öka sannolikheten för att drabbas av tillståndet.

Diagnos

Innan läkaren ställer diagnosen divertikulit tas en noggrann sjukdomshistoria, du får beskriva dina symtom och läkaren undersöker buken efter tecken på ömhet. Ett blodprov görs för att kontrollera om antalet vita blodkroppar är förhöjt, vilket tyder på infektion i kroppen.

Röntgenundersökningar och datortomografi (CT) gör det möjligt för läkaren att avgöra om du har divertiklar som är inflammerade eller infekterade, samt att utesluta andra orsaker till besvären.

Behandling

Lindriga fall av divertikulit kan oftast behandlas med smärtlindrande läkemedel och antibiotika. Under akutskedet rekommenderas en klar vätskediet eller en mild, fiberfattig kost tills smärtan avtar och tarmen hunnit lugna ner sig.

Om du har kraftig smärta och inte kan dricka vätska behöver du sannolikt vårdas på sjukhus och få antibiotika direkt i blodet via intravenös droppe (i.v.). Näring ges också via droppen för att ge tarmen möjlighet att vila och återhämta sig. I mycket allvarliga fall kan kirurgi behövas för att operera bort en skadad del av tjocktarmen.

Livsstilsförändringar som förebygger återfall

Efter en divertiulitattack kan livsstilsförändringar förebygga eller minska risken för nya besvär. Läkare rekommenderar personer som haft divertikulit att äta mer fibrer, till exempel grönsaker, färsk frukt och fullkornsprodukter. Fibrerna gör avföringen mjukare så att den passerar tjocktarmen snabbare och med mindre press på tarmväggen.

Några konkreta råd:

• Öka fiberintaget gradvis – annars riskerar du gaser och uppblåsthet.
• Använd gärna ett fibertillskott om du inte får i dig tillräckligt med fiber via kosten.
• Drick rikligt med vätska för att undvika förstoppning.
• Gå på toaletten så snart du känner behov – att hålla inne ökar risken för hård avföring.
• Rör på dig dagligen – motion kan minska trycket i tjocktarmen och hjälpa till att reglera tarmfunktionen.

Kan jag äta frön och kärnor?

I många år rekommenderade läkare patienter att undvika mat med frön och kärnor, som tomater och jordgubbar, eftersom man trodde att dessa kunde fastna i divertiklarna och orsaka inflammation och infektion. Modern forskning har dock inte kunnat bekräfta detta samband.

Därför rekommenderas det idag inte längre att undvika frön som ett sätt att förebygga återfall – om inte frön tidigare har utlöst besvär hos just dig. Har du märkt att vissa livsmedel triggar dina symtom är det klokt att diskutera detta med din läkare.