Kolit är en smärtsam sjukdom som drabbar tjocktarmen. Tillståndet kan ha många olika orsaker – från bakteriella och virala infektioner till kemiska skador. Har du fått diagnosen kolit är vila, rikligt med vätska och en skonsam kost avgörande för att tarmen ska kunna läka och återfå sin normala funktion.
Kolit uppstår när tjocktarmen blir inflammerad och irriterad, vilket leder till diarré och buksmärtor. Tjocktarmens uppgift är att absorbera vatten och mineraler från den smälta födan och bilda avföring av resterna. När tarmväggen inflammeras störs denna funktion och de typiska symtomen uppstår.
Kolit som orsakas av virus eller bakterier kallas infektiös kolit. Salmonella, E. coli och andra matburna infektioner ingår i denna kategori. Även pseudomembranös kolit räknas som en infektiös form och orsakas av bakterien Clostridioides difficile. Denna typ utvecklas ofta när antibiotikabehandling förändrar den normala bakteriefloran i tarmen, vilket ger clostridiebakterien möjlighet att växa till.
Crohns sjukdom och ulcerös kolit är båda former av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Vid Crohns sjukdom bildas sår längs tunn- och tjocktarmen, medan såren vid ulcerös kolit vanligtvis begränsas till nedre delen av tjocktarmen. Båda tillstånden är kroniska och kräver långsiktig vård och regelbunden uppföljning.
Ischemisk kolit orsakas när de artärer som försörjer tjocktarmen med blod förträngs, vilket gör att tarmen får mindre blod och blir inflammerad. Förträngningen kan bero på åderförkalkning, där plack bildas i kärlen, och blockeringen kan vara antingen tillfällig eller permanent. Ischemisk kolit kan också orsakas av ett bråck som klämmer fast en del av tarmen mot bukväggen, eller av volvulus – ett tillstånd där tarmen vrider sig runt sig själv.
Kemisk kolit är en relativt ovanlig form som uppstår när kemikalier kommer in i tjocktarmen och orsakar inflammation eller skada. Det kan ske vid användning av starka kemikalier i lavemang, eller om ett förorenat endoskop används i samband med en undersökning. Ett endoskop är en tunn, flexibel slang med kamera som används för att granska matsmältningssystemet.
Vanliga symtom på kolit är blodiga avföringar, ett konstant behov av att gå på toaletten, buksmärtor, illamående, feber, frossa och diarré som kan vara blodblandad. Personer med inflammatorisk tarmsjukdom kan även uppleva viktnedgång och tarmblödningar. Kontakta läkare om diarrén inte går över inom en eller två dagar, eller om du drabbas av uttorkning, feber, blod i avföringen eller svåra smärtor.
När du besöker läkaren kommer hen att fråga om dina symtom och om du nyligen har rest, ändrat kost, druckit vatten från sjö eller vattendrag, eller använt antibiotika. Du blir ombedd att lämna ett avföringsprov, och en rektalundersökning görs oftast. Vid undersökningen för läkaren in ett finger i ändtarmen för att känna efter knutor eller tumörer. Ett blodprov tas rutinmässigt, och en koloskopi kan behövas om orsaken inte kan fastställas på annat sätt. Under en koloskopi förs en flexibel slang med kamera in via ändtarmen så att tjocktarmen kan undersökas.
Orsakas koliten av ett virus rekommenderas du oftast att enbart inta klar vätska under 24 timmar, öka ditt vätskeintag och ta smärtstillande medicinering. Vid kraftig uttorkning kan intravenös vätska behövas. Vissa bakteriella infektioner behandlas med antibiotika. Har du drabbats av ischemisk kolit behöver du läggas in på sjukhus, och om syrebristen har skadat en del av tarmen allvarligt kan den behöva tas bort kirurgiskt. Inflammatorisk tarmsjukdom behandlas med antiinflammatoriska läkemedel och, vid behov, immunsupprimerande mediciner. Du kan behöva ta medicin dagligen för att förebygga återfall av symtomen.
Bristande hygien och förorenat dricksvatten ligger bakom många kolitfall. Tvätta händerna ofta, rengör köksredskap noggrant när du hanterar kött eller kyckling, och undvik att dricka vatten från okända källor – enkla vanor som avsevärt minskar risken att drabbas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online