Sväljsvårigheter, även kallat dysfagi, innebär att en person har svårt att förtära mat och vätskor. Tillståndet åtföljs ofta av smärta och kan också förknippas med känslan av att något sitter fast i halsen eller bröstet. Orsakerna kan vara många, bland annat bristande koordination i svalgmuskulaturen, nedsatt rörlighet i underkäken och sämre kontroll över tungan, esofagit (inflammation i matstrupen), oförmåga hos matstrupens muskler att dra ihop sig ordentligt, bråck eller tumör i området kring halsen, tryck på utsidan av matstrupen orsakat av struma samt sjukdomar i nervsystemet som stroke och cerebral pares.
Vissa fall av sväljsvårigheter börjar redan i den orala fasen av sväljningen – den fas då maten omvandlas till en bolus, alltså en mjuk massa av tuggad mat som är redo att sväljas. Har du en funktionsnedsättning i tungan eller underkäken kan det vara svårt att både tugga och svälja. Du kan ha problem med att krossa och mosa maten ordentligt på grund av minskad styrka i tungmuskulaturen, och tänderna kanske inte möts korrekt på grund av nedsatt rörlighet i underkäken.
Lider du av dysfagi äter du ofta långsamt, eftersom det kan ta tid att få i dig maten. Smärta kan uppstå när du försöker föra mat från munnen ner i halsen (odynofagi), vilket kan vara anledningen till att du inte kan svälja. Det kan kännas nödvändigt att skölja ner fast föda med vatten för att underlätta passagen – men även detta kan vara svårt. Du kan behöva göra flera sväljförsök för att få i dig en enda bolus, och när du väl får i dig den sker sväljningen bara gradvis, vilket försenar passagen av mat från matstrupen till magsäcken.
Det är helt normalt att sätta i halsen om man äter för snabbt. Men om det händer ofta även när du äter i normal takt kan det vara ett varningstecken. Vid dysfagi hostar du oftast under och efter att du sväljer mat, och det inträffar även när du dricker vätskor. Du kan ha svårt att hålla kvar vätskan i munhålan, vilket gör att vatten oväntat rinner ner i svalget. Eftersom svalget inte är förberett på vätskan kan du känna dig kvävd eller som att du sätter i halsen. Upplever du tillfällen då hosta eller harkling inte hjälper till att få upp mat eller vatten bör du omedelbart söka medicinsk hjälp.
Regurgitation, det vill säga att intagen mat och vätska kommer tillbaka upp, är typiskt vid dysfagi. Mat eller vätska kan rinna ur munnen när du försöker svälja, och även om du lyckas svälja kan maten komma tillbaka när du sover eller ligger ner. Ibland kan vätskan till och med gå upp i näsan, vilket kan vara smärtsamt. När maten kommer tillbaka upp i halsen följer magsyra med, vilket kan ge ytterligare symtom som återkommande gastroesofageal reflux och halsbränna på grund av irritation i nedre magmunnen.
Viktminskning och uttorkning kan uppstå till följd av sväljsvårigheterna. Du kan också uppleva obehag som tyngdkänsla i hals och bröst, extrem trötthet och andnöd under eller efter måltider, en ständig känsla av klump i halsen samt smärta och tryck över bröstet. Återkommande halsont är vanligt, eftersom halsen måste arbeta extra hårt när du äter eller dricker. Ofta låter rösten hes efter måltiden, eller så kan det låta som om du gurglar något när du pratar.
När ska du söka vård? Kontakta läkare om sväljsvårigheterna kvarstår, förvärras eller åtföljs av viktnedgång, smärta eller hosta vid varje måltid. En tidig utredning kan identifiera orsaken och minska risken för komplikationer som undernäring och att mat eller vätska hamnar i luftvägarna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online