Så diagnosticeras portal hypertoni – en komplett guide

Portal hypertoni innebär ett förhöjt tryck i den portala cirkulationen i levern, vanligtvis definierat som ett tryck över 12 mmHg. Trycket påverkas av förändringar i blodflödet och av motståndet mot detta flöde – vid de flesta former av portal hypertoni är båda faktorerna förhöjda. Leversjukdom är den vanligaste orsaken, och blödning från esofagus- eller magsäcksvaricer är den vanligaste – och farligaste – komplikationen.

Så går diagnostiken till

1. Ta en noggrann patientanamnes

Börja med en detaljerad anamnes för att identifiera orsaken till portal hypertoni. Alkoholmissbruk, tidigare blodtransfusioner, intravenöst narkotikabruk, klåda och gulsot (ikterus) kan vara relevanta uppgifter. En familjeanamnes kan dessutom avslöja ärftliga leversjukdomar, exempelvis hemokromatos eller Wilsons sjukdom.

2. Leta efter symtom på komplikationer

Kartlägg tecken på komplikationer orsakade av det förhöjda trycket. Vanliga symtom är blödning från gastroesofageala vener, förändrad mental status (exempelvis vid hepatal encefalopati), ökat bukomfång till följd av ascites, buksmärta och feber.

3. Upptäck tecken på blodansamling i portalsystemet

Undersök om blod samlas i det portala kärlsystemet. Den främre bukväggen kan uppvisa utvidgade vener, och ett venöst mönster kan synas i flankerna. Slingrande kollaterala vener runt naveln – så kallad caput medusae – är ett klassiskt kliniskt fynd.

4. Rikta laboratorieundersökningarna mot levercirros

Cirros är oftast den underliggande orsaken till portal hypertoni, vilket gör att blodproverna bör fokusera på detta. Relevanta analyser omfattar leverfunktionstest, koagulationsstatus (exempelvis INR), serologisk utredning av viral hepatit samt trombocyträkning – låga trombocyter tyder ofta på hypersplenism.

5. Utför ultraljud som screeningsmetod

Ultraljud är en effektiv och skonsam metod för att screena för portal hypertoni. Med dopplerteknik kan blodflödet genom portalsystemet visualiseras, och undersökningen hjälper även till att påvisa tromboser i vena portae och vena lienalis. Fynd som talar för cirros med portal hypertoni är en nodulär leveryta och en förstorad mjälte (splenomegali).

I vissa fall kompletteras utredningen med datortomografi eller magnetkameraundersökning av levern, samt gastroskopi för att bedöma eventuell varicesjukdom. En tidig diagnos är avgörande, eftersom rätt behandling kan förebygga livshotande varixblödningar.