Diagnos av esofagit: en steg-för-steg-guide

Esofagit – inflammation i matstrupen – beror oftast på gastroesofageal refluxsjukdom (GERD). Tillståndet kan dock också orsakas av infektioner, vissa läkemedel, strålbehandling, systemiska sjukdomar eller trauma. Hos patienter med nedsatt immunförsvar är infektiös esofagit (framför allt svampinfektioner) vanlig, medan strukturella störningar som achalasi eller systemisk skleros kan predisponera för sekundär inflammation. En korrekt diagnos är avgörande för att kunna ge effektiv behandling och förebygga komplikationer som blödningar eller strikturer.

Klinisk utredning steg för steg

1. Symtombedömning
   Leta efter klassiska tecken: odynofagi (smärta vid sväljning), dysfagi (sväljsvårigheter) samt i svåra fall viktnedgång eller undernäring. Mer sällan kan kraftig blodkräkning tyda på ett framskridet sjukdomsförlopp.
2. Noggrann anamnes
   Dokumentera nylig användning av antibiotika eller kortikosteroider, immunsupprimerande behandling samt eventuella systemiska sjukdomar (till exempel hiv eller bindvävssjukdomar). Dessa faktorer höjer misstankens index för infektiös eller läkemedelsinducerad esofagit.
3. Fysisk undersökning
   Bedöm om det finns ömhet i överbuken, retrosternal smärta, illamående eller blodkräkning. Vid misstanke om kraftig inflammation är en noggrann bukundersökning motiverad.
4. Laboratorieprover
   Basala prover bör omfatta blodstatus (LPK) och, hos patienter med nedsatt immunförsvar, ett CD4-värde för att bedöma immunstatus. Ytterligare tester (till exempel hivserologi eller hepatitpanel) kan bli aktuella beroende på anamnesen.
5. Röntgen med bariumsvalg
   Vid lindrigare sväljsvårigheter kan en bariumesofagram avslöja strikturer, sår eller rörelsestörningar och fungerar som en initial, icke-invasiv bildgivande metod.
6. Gastroskopi (EGD)
   Guldstandarden för att diagnostisera esofagit. Undersökningen visualiserar rodnad i slemhinnan, erosioner, sår eller strikturer och möjliggör samtidigt vävnadsprovtagning (biopsi). Metoden föredras när smärtan är intensiv, vid blodkräkning eller när bariumfynden är oklara.

För mer detaljerade riktlinjer kan du konsultera resurser som Mayo Clinic och American College of Gastroenterology.