1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Vilka tillstånd gör att sondmatning inte kan användas?

Sondmatning, även kallad enteral näring, är en viktig metod för att försörja patienter med näring när de inte kan äta på vanligt sätt. Det finns dock flera tillstånd som kan göra att sondmatning varken är möjlig eller lämplig. Dessa kan bero på patientens medicinska status, typen av sondmatning som krävs eller patientens egna önskemål. Här är de vanligaste situationerna där sondmatning bör undvikas.

1. Tarmocklusion (ileus)

Om patienten har en fullständig tarmocklusion går det inte att använda sondmatning. Hindret förhindrar att mat och näringsämnen passerar genom tarmarna, vilket gör sondmatningen verkningslös och potentiellt farlig.

2. Svåra mag- och tarmsjukdomar

Vissa allvarliga mag-tarmtillstånd, som obeveklig illamående med kraftiga kräkningar eller långvarig diarré, kan göra sondmatning opraktisk. Dessa tillstånd stör upptaget och utnyttjandet av de näringsämnen som ges via sonden.

3. Kraftigt nedsatt sväljfunktion

Om en patient inte kan svälja säkert kan sondmatning bli nödvändig. Men i fall där sväljfunktionen är mycket svårt nedsatt, exempelvis vid vissa neurologiska skador, kan sondmatning i stället innebära ökad risk för aspiration och vara ett olämpligt alternativ.

4. Otillräcklig tarmfunktion

Har patienten en kraftigt nedsatt tarmfunktion eller rörelsestörning i tarmen blir sondmatning ofta ineffektiv. Den försämrade tarmfunktionen möjliggör inte en normal smältning och ett tillräckligt upptag av näringsämnen.

5. Avancerad demens

I senare skeden av demenssjukdom kan patienten ha svårt att förstå behovet av sondmatning eller att uttrycka sina önskemål. I dessa situationer väcks ofta etiska frågor, och sondmatning anses ibland inte ligga i patientens bästa intresse. Många vårdgivare väljer då istället stödjande måltidsvård.

6. Koagulopati (blödningsrubbning)

Vid svår koagulopati eller hög blödningsrisk kan sondmatning vara kontraindicerat. Att placera en sond kan skada vävnaderna och öka risken för blödningskomplikationer.

7. Ansiktsskador eller anatomiska avvikelser

Allvarliga ansiktsskador eller anatomiska avvikelser som gör det svårt eller omöjligt att föra in en sond gör att sondmatning inte kan genomföras på ett säkert sätt.

8. Ihållande illamående och kräkningar

Upplever patienten ihållande illamående och kräkningar tolereras ofta sondmatning dåligt. Det kan förvärra obehaget ytterligare och störa näringsupptaget.

Beslutet fattas alltid individuellt

Det är viktigt att komma ihåg att valet mellan sondmatning och alternativa näringssätt alltid görs individuellt i samråd med ett vårdteam. Etiska överväganden, patientens egna preferenser samt den förväntade nyttan och riskerna vägs noggrant samman för att hitta den mest lämpliga nutritionsvården för varje enskild patient.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online