Matsmältningssystemet utsätts dagligen för stora mängder mikroorganismer via maten vi äter och vätskorna vi dricker. För att skydda kroppen har det därför utvecklat flera effektiva försvarsmekanismer som arbetar tillsammans. Här går vi igenom de viktigaste.
Matsmältningskanalen är klädd med slemhinnor som utsöndrar slemskikt. Slemet fångar upp mikroorganismer och hindrar dem från att tränga in i epitelcellerna, vilket skapar ett viktigt fysiskt skydd.
Epitelcellerna som bekläder matsmältningskanalen sitter tätt samman. Dessa så kallade tight junctions bildar en barriär som förhindrar patogener att ta sig in mellan cellerna.
Matsmältningskanalens rytmiska sammandragningar driver föda och avfall framåt genom systemet. På så vis spolas potentiella patogener bort innan de hinner etablera sig.
Saliven innehåller antimikrobiella enzymer, exempelvis lysozym, som redan i munnen kan bryta ner cellväggarna hos vissa bakterier.
Magsäcken utsöndrar saltsyra (HCl), vilket skapar en starkt sur miljö som dödar de flesta bakterier och virus som sväljs ned med maten.
Galla, som produceras i levern och lagras i gallblåsan, hjälper till att emulgera fetter under digestionen. Den har dessutom antimikrobiella egenskaper och kan hämma tillväxten hos vissa bakterier.
GALT (gut-associated lymphoid tissue) är ett nätverk av lymfvävnader och immunceller som finns längs hela matsmältningskanalen. Det omfattar Peyers plack, mesenteriallymfknutor och lymfocyter i lamina propria, vilka spelar en avgörande roll i immunövervakningen samt i produktionen av antikroppar som neutraliserar patogener.
IgA är en antikropp som produceras av GALT och utsöndras i matsmältningskanalen. Den binder till patogener, hindrar dem från att fastna på tarmväggen och aktiverar därmed immunförsvaret.
Matsmältningskanalen producerar olika antimikrobiella peptider, såsom defensiner och katelisidiner, som har bred verkan mot bakterier, virus och svampar.
I matsmältningskanalen lever en mångsidig gemenskap av nyttiga mikroorganismer, känd som tarmfloran eller mikrobiotan. Dessa bakterier konkurrerar med patogener om näring och producerar antimikrobiella ämnen, vilket bidrar till en hälsosam balans och förebygger överväxt av skadliga mikroorganismer.
Tarmslemhinnans epitel består av ett lager tätt sammanfogade celler som fungerar som en fysisk barriär mot inträngande patogener.
Slemskiktet som produceras av epitelcellerna förstärker barriären ytterligare och förhindrar att patogener kommer i direkt kontakt med epitelcellerna.
Tarmens immunsystem, med specialiserade immunceller och signalämnen (cytokiner), identifierar och eliminerar patogener som lyckas ta sig igenom epitelbarriären.
Dessa försvarsmekanismer samverkar för att skydda matsmältningssystemet mot den ständiga exponeringen av patogener i mat, dryck och omgivningen. Sviker försvaret – till exempel vid rubbningar av tarmfloran eller nedsatt immunfunktion – ökar dock risken för infektioner och mag-tarmbesvär.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online