
Matsmältningen av näringsämnen sker i flera olika steg och på olika platser längs matsmältningskanalen. Här följer en genomgång av var de viktigaste näringsämnena främst bryts ner och tas upp.
Kolhydratsmältningen påbörjas redan i munnen med hjälp av enzymet amylas i saliven, som börjar bryta ner stärkelse till enklare sockerarter.
Den största delen av kolhydratsmältningen sker dock i tunntarmen. Bukspottkörteln utsöndrar enzymer som pankreasamylas, maltas, sukras och laktas, vilka bryter ner komplexa kolhydrater till enkla sockerarter som glukos, fruktos och galaktos. Dessa sockerarter absorberas därefter ut i blodet genom tarmväggens celler.
Proteinsmältningen startar i magsäcken med enzymet pepsin, som aktiveras av den sura miljön. Pepsin klyver proteiner till mindre peptidfragment.
Nedbrytningen fortsätter i tunntarmen, där bukspottkörteln utsöndrar enzymer som trypsin, kymotrypsin och karboxipeptidaser. Tillsammans bryter dessa enzymer ner peptiderna till fria aminosyror, som sedan absorberas i blodet via tarmväggen.
Lingualt lipas, ett enzym som finns i saliven, inleder den första nedbrytningen av fetter, även om endast en liten del av fettet bryts ner här.
Huvuddelen av fettsmältningen sker i tunntarmen. Bukspottkörtelns lipaser bryter ner triglycerider – den vanligaste formen av fett i födan – till fettsyror och glycerol. Gallan, som bildas i levern och lagras i gallblåsan, emulgerar fetterna så att de blir lättare för lipaserna att angripa. De bildade fettsyrorna och glycerolen tas upp via det lymfatiska systemet och når så småningom blodbanan.
Nukleaser, enzymer som bildas av bukspottkörteln och tarmcellerna, bryter ner nukleinsyror till nukleotider. Dessa spjälkas sedan vidare till kvävebaser, sockermolekyler och fosfater, som alla absorberas ut i blodet.
Matsmältningssystemet spelar dessutom en avgörande roll för upptaget av vitaminer, mineraler och vatten. Tunntarmen är den absolut viktigaste platsen där de flesta näringsämnen absorberas. Detta möjliggörs av specialiserade strukturer som tarmludd (villi) och mikrovilli, vilka ger en enormt förstorad yta, samt av olika aktiva och passiva transportmekanismer i tarmcellernas membran.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online