Barretts sjukdom, även kallad Barretts esofagus, är ett tillstånd som påverkar slemhinnan i matstrupen. Sjukdomen ger oftast inga tydliga tecken eller symtom och uppstår vanligtvis som en följd av långvariga sura uppstötningar från magsäcken. Personer med gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) löper ökad risk att utveckla Barretts esofagus. Diagnos ställs ofta hos personer i 50-årsåldern, men tillståndet kan uppstå i alla åldrar. Sjukdomen är vanligare bland män än bland kvinnor, men den är sällsynt.
Barretts sjukdom definieras som en förändring av slemhinnan i matstrupen och är ett ovanligt tillstånd. Diagnosen ställs efter att patienten har genomgått en endoskopisk undersökning med biopsi. Ofta är dock inte Barretts sjukdom den ursprungliga anledningen till att undersökningen görs. Personer med ihållande halsbränna och sura uppstötningar undersöks ofta för att bedöma om matstrupen har tagit någon skada. Ihållande reflux diagnostiseras vanligen som gastroesofageal refluxsjukdom (GERD).
Enligt National Digestive Diseases Information Clearinghouse (NDDIC) ger Barretts esofagus i sig inga egentliga tecken eller symtom. Däremot kan indikatorer på magbesvär som illamående, kräkningar och halsbränna förekomma. En läkare kan fastställa orsaken till besvären. GERD är en vanlig orsak till erosion av matstrupens slemhinna. GERD kan dessutom leda till att onormala celler utvecklas i matstrupen, vilket i sin tur kan ge upphov till Barretts sjukdom. De onormala cellerna vid Barretts sjukdom liknar de celler som normalt finns i tarmen.
De onormala cellerna i matstrupens slemhinna vid Barretts sjukdom kan i vissa fall leda till cancer. Matstrupscancer kan sprida sig till andra organ i kroppen och till lymfkörtlarna, men cancerutveckling är ovanlig. Enligt NDDIC utvecklar mindre än 1 procent av befolkningen matstrupscancer varje år till följd av Barretts sjukdom.
GERD är en av de främsta riskfaktorerna för Barretts esofagus. Eftersom Barretts sjukdom sällan eller aldrig ger några symtom rekommenderar läkare att personer med GERD genomgår endoskopisk undersökning från 40 års ålder. Undersökningen kallas gastroskopi, eller över-GI-endoskopi. Före undersökningen sövs patienten, och en flexibel slang med kamera och ljus förs ner i matstrupen. Biopsier tas från misstänkta celler samtidigt som endoskopet befinner sig i matstrupen. Resultatet analyseras sedan av en patolog för att diagnosen Barretts esofagus ska kunna ställas.
Barretts sjukdom utan cancer hanteras ofta enligt principen att observera och vänta. Regelbundna endoskopiska kontroller rekommenderas, tillsammans med läkemedel mot sura uppstötningar, exempelvis omeprazol, för att hålla refluxen under kontroll. Vid Barretts sjukdom med kraftiga cellförändringar eller cancer finns två olika behandlingsalternativ: fotodynamisk terapi (PDT) och endoskopisk mukosaresektion (EMR). Enligt NDDIC använder PDT ett ljuskänsligt ämne som heter Photofrin tillsammans med laser för att döda precancerösa och cancerösa celler. Vid EMR lyfts Barretts slemhinna och en vätska injiceras under den, eller så appliceras sug, varefter slemhinnan skärs bort.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online