Vid laktasbrist når omättad laktos kolonen där kolonbakterier fermenterar den:
- Fermentering: Bakterier (Bifidobakterier, Laktobaciller, coliformer) metaboliserar laktos → kortkedjiga fettsyror (SCFA: acetat, propionat, butyrat) + gaser (H₂, CO₂, CH₄)
- Osmotisk effekt: Oupptagen laktos drar vatten till lumenen → diarré
- Gasproduktion: Distension → svullnad, vinder, kramper
- SCFA-fördelar: Butyrat närnar kolonocyteter; acetat/propionat upptas för energi
Symptomvariation
- Dosberoende (typiskt >12 g laktos = 1 kopp mjölk)
- Mikrobiomsammansättning (metanogena vs. icke-metangena)
- Kolontransittid
- Visceral känslighet
Hantering
- Laktasenzymtillskott med mejeri
- Laktosfri mejeri (förhydrolyserad)
- Fermenterad mejeri (jogurt, kefir) – bakterier fördigesterar laktos
- Gradvis återinförande kan inducera kolonal anpassning (↑ laktasexprimerande bakterier)
Laktosintolerans ≠ mjölkallergi (immunmedierad). Diagnostik: H₂-andningstest, genetisk test, eller terapeutisk provperiod.
