Sekundär progressiv MS (SPMS): symtom, förlopp och vad du behöver veta

Sekundär progressiv MS, ofta förkortad SPMS, är ett senare skede av multipel skleros där redan befintliga symtom gradvis förvärras över tid. I det här skedet kan perioder av återhämtning med olika längd förekomma innan sjukdomen fortsätter att utvecklas, vilket ofta gör det svårt att skilja SPMS från ett vanligt sjukdomsattak (relaps). Här går vi igenom de vanligaste symtomen, komplikationerna och vad du bör tänka på.

Att känna igen symtomen

Några av de tydligaste tecknen på sekundär progressiv MS uppstår när det blir allt svårare att tänka klart, koncentrera sig och minnas – så kallade kognitiva svårigheter. Många upplever också smärta eller domningar i olika delar av kroppen. Till skillnad från relapserna i det tidiga skedet kommer dessa besvär oftast smygande och blir successivt mer uttalade.

Effekter och komplikationer

MS och SPMS kan leda till ytterligare komplikationer och följdsymtom, bland annat förlamning, epileptiska anfall och depression. Den psykiska påfrestningen av att leva med en kronisk neurologisk sjukdom gör det extra viktigt att söka stöd, både hos vården och i sin närmiljö.

Behandling och möjliga biverkningar

Det finns i dag ingen botande behandling för varken MS eller SPMS, men symtomen kan lindras och sjukdomsförloppet ofta bromsas. Det är dock viktigt att vara medveten om att många av de läkemedel som används vid SPMS kan ge biverkningar, exempelvis leverpåverkan, ökad risk för infektioner och andningsbesvär. Diskutera därför alltid risker och fördelar med din neurolog innan du påbörjar en ny behandling.

Typiska fysiska kännetecken

Ett av de mest framträdande och synliga fysiska dragen vid SPMS är tremor, alltså skakningar eller darrningar, som kvarstår under lång tid. Dessa kan påverka händer, armar och ben samt göra vardagsgöranden som att äta, skriva och gå betydligt svårare.

Förebyggande råd i vardagen

Du som lever med någon form av MS – sekundär progressiv eller annan – bör komma ihåg att en förhöjd kroppstemperatur kan förvärra redan befintliga symtom. Det kallas ibland för Uhthoffs fenomen. Undvik därför heta bad, bastu och intensiv träning i värme, dra på dig solskydd och se till att hålla en jämn kroppstemperatur. Regelbundna kontroller hos neurolog och en anpassad livsstil med motion, god sömn och stresshantering kan också hjälpa dig att må bättre över tid.