En muskelskada kan drabba vem som helst – elitidrottare, soffpotatisar och alla däremellan. En "sträckt" eller "överansträngd" muskel kan göra ont, men smärtan kommer inte alltid direkt. För att undvika ytterligare, och potentiellt allvarligare, skador är det viktigt att känna till symtomen på en sträckt armmuskel. Då kan du agera klokt, skydda dig själv och komma tillbaka snabbare.
Sträckta muskler är, oavsett hur allvarlig skadan är, nästan alltid ömma i det drabbade området. Trycker du på platsen och det gör ont har du troligen sträckt muskeln. Gör det däremot inte ont kan det röra sig om en stukning – alltså en skada på ligamentet som fäster muskeln vid benet – eller helt enkelt en uttröttad muskel.
En sträckt muskel svullnar ofta. Det är kroppens naturliga reaktion på trauma: området översvämmas med vätskor som lymfa, blod och antikroppar för att läka och skydda den skadade vävnaden. Ett enkelt sätt att upptäcka svullnad är att jämföra den skadade armen med den oskadade.
När en muskel skadas försöker de omgivande musklerna ta över dess arbete – uppgifter de egentligen inte är byggda för. Samtidigt skickar hjärnan ut signaler till andra muskler att skydda den skadade. Resultatet blir ett förhärdat, spänt område runt skadan, ofta kallat en "knut", som kan kännas som en hård bult under huden.
Om du försöker röra muskeln och känner kraftig smärta, eller om muskeln helt enkelt vägrar fungera, kan du ha allvarligt skadat den – i värsta fall till och med fått en komplett muskelbristning. I mildare fall visar sig skadan som svaghet: muskeln klarar inte av relativt enkla uppgifter, som att lyfta ett glas vatten till munnen.
Akronymen RICE hjälper dig att minnas rätt behandling av sträckta och överansträngda muskler under de första 48–72 timmarna efter skadan.
R – Rest (vila): Vila muskeln så att kroppen hinner läka skadan. Fortsätter du belasta en sträckt muskel riskerar du att fördröja läkningen eller förvärra skadan.
I – Ice (kyla): Använd vilken kall källa som helst – en återanvändbar ispackning, en engångskylpackning eller till och med en påse frysta grönsaker. Linda alltid kylkompressen i en trasa innan du lägger den mot huden. Kylan minskar både svullnad och smärta.
C – Compression (kompression): Linda om skadan med ett elastiskt bandage. Det ska sitta stadigt men inte så hårt att blodcirkulationen kläms. Kompressionen hindrar kroppen från att pumpa in för mycket vätska i det drabbade området.
E – Elevation (högläge): Håll armen högt, gärna över hjärtats nivå, så ofta som möjligt. Tillsammans med vila och kyla minskar detta risken för överdriven svullnad, som både är smärtsam och kan motverka läkningen.
Kontakta vården om smärtan är intensiv, om svullnaden inte minskar inom några dagar, om du hör eller känner ett "popp" i samband med skadan, eller om armen förblir svag eller orörlig. Då kan det röra sig om en allvarligare muskel- eller senruptur som kräver professionell undersökning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online