Vätska i knät är ett samlingsnamn för överskottsvätska som ansamlas i eller runt knäleden. Tillståndet kallas även knäeffusion. Enligt American Association of Family Physicians kan vätska i knät bero på trauma, överbelastning eller en systemisk sjukdom, det vill säga en sjukdom som drabbar flera organ eller hela kroppen. Knäeffusion kan ge flera tydliga och märkbara symtom.
Knäeffusion kan uppstå vid aktiviteter som kräver upprepade starter och stopp i hög hastighet, exempelvis tennis eller fotboll.
Vid traumatiska skador på knät kan överskottsvätska byggas upp i och runt leden. Sådana skador kan omfatta benbrott eller frakturer, skador på ligament eller menisk – en broskskiva som fungerar som stötdämpare mellan de benändar som möts i leden – samt allmän överbelastning av knäna.
Har du övervikt utsätts knäleden för en extra belastning varje gång du går. Med tiden svarar kroppen på detta genom att producera ett överskott av ledvätska.
Enligt Mayo Clinic är artros den vanligaste orsaken till knäproblem. Vid artros bryts ledbrosket gradvis ned. Andra underliggande tillstånd som kan orsaka knäeffusion är reumatoid artrit, gikt, pseudogikt (en form av artrit), cystor och tumörer.
Vilken typ av vätska som samlas i knät beror på det underliggande tillståndet eller den specifika skada som utlöste vätskeansamlingen.
Symtomen vid knäeffusion kan variera beroende på vad som orsakat vätskeansamlingen. Vanliga tecken är i allmänhet smärta och svullnad.
Vid artros uppstår smärtan framför allt vid belastning, och den lindras oftast av vila.
Ett knä kan se större ut än det andra och få ett uppblåst utseende. Du kan också se en tydlig bula runt knät.
Finns det en inflammation i leden kan knät vara svullet, rött och ömt. Uppstår dessa symtom plötsligt kan det tyda på en bakteriell infektion i knäleden, vilket bör undersökas av läkare omgående.
Du kan uppleva stelhet som gör det svårt att böja eller sträcka knät lika långt som du normalt kan.
När knäeffusion beror på en skada kan blåmärken synas på framsidan, sidan eller baksidan av knät. Försök att belasta knäleden kan då orsaka intensiv smärta.
Behandlingen av knäeffusion anpassas efter den underliggande sjukdomen eller skadan.
Vid artros, som är det vanligaste fallet, kan överskottsvätskan tas bort från knäleden för att lindra trycket. Läkaren kan även injicera kortikosteroider direkt i leden för att behandla inflammationen.
Bland egenvårdsråden ingår att lägga is mot det drabbade knät i upp till 20 minuter med några timmars mellanrum. Det hjälper till att dämpa både smärta och svullnad.
Receptfria smärtstillande läkemedel av typen NSAID, exempelvis ibuprofen, är effektiva för att minska såväl smärta som inflammation. Kontakta alltid vården om besvären är kraftiga, inte lindras eller förvärras över tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online