Muskelkramper är en smärtsam och ofta intensivt plågsam upplevelse. Enligt University of Michigan Health System definieras de som ofrivilliga sammandragningar av en muskel. Spasmerna kan uppstå i olika delar av kroppen, från nacken hela vägen ner till fötterna. De orsakas oftast av överansträngning eller överbelastning av musklerna, särskilt i kombination med vätskebrist.
Läkemedel har visat sig effektiva för att behandla muskelkramper, och det finns flera olika behandlingsalternativ att välja mellan.
För att slappna av och minska svårighetsgraden av de smärtsamma muskelkrampen brukar en grupp läkemedel som kallas muskelavslappnande medel (muskelrelaxantia) förskrivas. Namnet säger allt – genom olika farmakologiska metoder ger de upphov till avslappning av kroppens muskler, vilket minskar spasmerna.
Det finns olika typer av muskelrelaxantia, samtliga endast tillgängliga på recept. Cyklobenzaprin (Flexeril), karisoprodol (Soma) och tizanidin (Zanaflex) är tre vanligt förekommande, som oftast förskrivs som tabletter och vanligen finns som generiska preparat. Dessa läkemedel bör användas med försiktighet, eftersom de har en dämpande effekt och kan göra det farligt att köra bil eller hantera tunga maskiner. Dessutom finns det risk att läkemedlen endast maskerar smärtan från skadan, vilket ofta leder till att den skadade muskeln skadas på nytt eftersom man känner sig frisk tidigare än man egentligen är.
Diazepam (Valium) förskrivs ibland tack vare sina skelettmuskelavslappnande egenskaper. Försiktighet bör dock iakttas vid användning av diazepam, eftersom läkemedlet är beroendeframkallande och kan försämra den motoriska förmågan.
Vid svåra muskelkramper kan smärtlindrande medicinering antingen förskrivas av din läkare tillsammans med ett muskelavslappnande medel eller rekommenderas som receptfritt alternativ. Dessa läkemedel kan vara mycket effektiva för att kontrollera smärta och obehag, särskilt när de kombineras med muskelrelaxantia.
Läkemedel som vanligtvis rekommenderas för att lindra smärta vid muskelkramper är antiinflammatoriska analgetika (smärtlindrare) såsom naproxen (Aleve) och ibuprofen (Motrin, Advil). Dessa läkemedel lindrar inte bara smärta utan hjälper också till att minska inflammation och svullnad på platsen för muskelskadan.
Vid svår smärta kan ett narkotiskt smärtstillande medel förskrivas, vanligtvis från familjen opiat- eller syntetiska opioidläkemedel, till exempel hydrokodon (Vicodin), propoxifen (Darvon) eller tramadol (Ultram). Detta är starka smärtlindrare som också bör användas med försiktighet, särskilt om de tas tillsammans med muskelrelaxantia, eftersom kraftig dåsighet, yrsel och illamående är vanliga biverkningar. Vissa receptbelagda smärtlindrare kan även vara beroendeframkallande, så diskutera noggrant med din läkare om du får förskrivet ett narkotiskt smärtstillande medel.
Namnet "botulinumtoxin" kan verka något främmande, men det är välkänt i dagens kultur som ett populärt läkemedel för kosmetisk förbättring. Ja, vi pratar om Botox. Exakt samma medicin som används för att ge människors ansikten ett yngre utseende används ofta för att behandla muskelkramper.
Enligt Medicinenet innebär Botox-behandling av muskelkramper att läkemedlet injiceras direkt i den drabbade muskeln. När Botox – som i själva verket är ett neurotoxin, ett slags gift – kommer in i muskelvävnaden blockerar det nervernas förmåga att få muskeln att dra ihop sig. Detta leder till fullständig paralys av muskeln, vilket ger snabb lindring av muskelkrampen.
Biverkningar att hålla utkik efter vid Botox-behandling av muskelkramper är smärta eller ömhet vid injektionsstället samt eventuellt utslag eller illamående.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online