Cervikal spondylotisk sjukdom, även känd som cervikal spondylos, är ett imponerande medicinskt namn på ett tillstånd som faktiskt är lätt att förstå. Med tiden slits kotorna i nacken gradvis, vilket ger upphov till de symtom som förknippas med tillståndet. De flesta fall går att behandla med enkla metoder, men i vissa situationer framskrider sjukdomen så pass att en operation för att stabilisera ryggraden blir nödvändig.
Cervikal spondylos är ett samlingsnamn för degeneration av kotorna i nacken, de så kallade halskotorna. Slitaget kan påverka själva kotorna och leda till benutväxter, så kallade osteofyter, samtidigt som de mellankotsdiskar som fungerar som stötdämpare mellan kotorna bryts ner. Dessa strukturella förändringar i nacken kan kläma på nerver, vilket orsakar smärta och känselbortfall i nacke, axlar och armar. I svåra fall kan allvarliga komplikationer uppstå.
Den absolut vanligaste orsaken till cervikal spondylos är åldrandet – med tiden slits kotorna på ett naturligt sätt. Tillståndet drabbar oftast personer över 40 år, även om män tenderar att utveckla besvären tidigare än kvinnor. Lever man tillräckligt länge är risken hög att drabbas i någon grad: hela 70 % av alla kvinnor och 85 % av alla män uppvisar tecken på cervikal spondylos vid 60 års ålder. Det innebär dock inte att alla upplever smärtsamma symtom. Har du dessutom skadat nacken tidigare, till exempel vid en whiplashskada, ökar risken för att tillståndet ska utvecklas.
Personer med cervikal spondylos kan uppleva flera olika besvär, bland annat:
I mer allvarliga fall kan kontrollen över tarm- eller urinblåsfunktion påverkas. Även reflexer och koordination kan försämras, vilket gör det viktigt att söka vård i tid.
Många fall av cervikal spondylos svarar bra på relativt enkel behandling. Vanliga åtgärder inkluderar receptfria smärtlindrande läkemedel, användning av halskrage samt fysioterapiövningar som stärker nackens muskulatur. Vid mer avancerade besvär kan perioder av sängvila och sträckbehandling (traktion) behövas för att minska trycket på ryggraden. Kortisoninjektioner kan lindra smärta och inflammation, och muskelavslappnande mediciner kan också hjälpa till att minska besvären.
Om smärtan inte lindras av andra behandlingsmetoder, eller om tillståndet har framskridit och börjar orsaka betydande svaghet i armar och ben, kan kirurgi bli nödvändig. Under operationen avlägsnar kirurgen diskbråck och benutväxter som trycker mot nerverna. Ibland tas skadade kotor bort helt, varefter nacken återuppbyggs med benmaterial från andra delar av kroppen eller med ett implantat bestående av ben och metall. Kirurgen kan även avlägsna ben som ligger över ryggmärgskanalen för att skapa mer utrymme och avlasta nervstrukturen.
Cervikal spondylos är i grunden ett åldersrelaterat slitage i halsryggen som är mycket vanligt, särskilt efter 60 års ålder. Tidig diagnos och rätt behandling – från enkla övningar till kirurgi i svårare fall – kan effektivt lindra symtomen och förbättra livskvaliteten. Upplever du ihållande nacksmärta, domningar eller svaghet i armarna bör du kontakta vården för en utredning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online