Enligt Neurology Channel behöver utlösande faktorer inte nödvändigtvis orsaka epilepsi, men de kan utlösa ett enstaka anfall även om din epilepsi är välbehandlad. Epilepsy Foundation i Victoria, Australien, rekommenderar att du för en anfallsdagbok och antecknar vilka situationer och faktorer som föregår dina anfall. På så sätt kan du gradvis ta fram din egen lista över personliga utlösare och lära dig hantera dem.
Enligt Epilepsy Foundation ökar risken för ett epileptiskt anfall betydligt om du missar en dos av din antiepileptiska medicin. Ju längre tid som går utan din receptbelagda medicin, desto svårare kan dina anfall bli. Neurology Channel påpekar dessutom att abrupt utsättning av andra läkemedel, exempelvis antidepressiva, smärtstillande medel eller litium, kan utlösa anfallsaktivitet i hjärnan och i värsta fall leda till ett faktiskt epileptiskt anfall. Avsluta därför aldrig någon medicinering utan att först rådfråga din läkare.
Enligt Epilepsy Foundation kan de flesta personer med epilepsi dricka upp till två alkoholenheter vid ett och samma tillfälle. En enhet motsvarar ungefär ett litet glas vin (100 ml) eller ett glas öl (285 ml). Stiftelsen varnar dock för att vissa individer inte tål ens denna mängd, eftersom alkohol minskar effekten av medicinerna. Kombinationen av alkohol och medicin kan dessutom göra dig onormalt dåsig och påverka både koncentration och koordination. Vid större alkoholkonsumtion ökar risken ytterligare: nedsatt koncentration kan leda till att du glömmer ta din medicin eller hoppar över måltider, vilket i sig kan utlösa ett anfall.
Enligt Epilepsy Foundation kan starka negativa känslor som intensiv oro och vrede utlösa ett anfall, särskilt om stressen är så påfrestande att den stör din sömn. Även fysisk stress, som kraftiga kräkningar eller långvarig diarré, kan bidra till anfall. Organisationen rekommenderar avslappningsövningar samt aktiviteter som yoga eller aerobics för att hålla stressnivån nere och därmed minska risken för anfall.
Enligt Epilepsy Foundation upplever vissa kvinnor så kallad katamenial epilepsi, det vill säga anfall strax före eller under menstruationen. Tillståndet utlöses av hormonella förändringar, vätskeansamling i kroppen samt förändrade blodnivåer av medicinen under cykelns olika faser. Om du misstänker att dina anfall hänger samman med menscykeln, diskutera gärna med din neurolog om en anpassning av medicindosen.
Enligt Epilepsy Foundation lider vissa barn av reflexepilepsi, ett tillstånd som innebär överkänslighet för kontrastrika mönster och snabbt skiftande ljus, exempelvis från stroboskop, tv-spel eller TV-skärmar. Flimmerfrekvensen och avståndet till skärmen påverkar hur stor risken för anfall är. Stiftelsen tipsar också om att rundade solglasögon kan användas för att dämpa blänk och på så sätt minska risken för ljusutlösta anfall.
Enligt Neurology Channel drabbas mellan 2 och 4 procent av alla barn i USA av feberkramper utlösta av hög feber, oftast i åldern från spädbarn till fem år. Pediatric Health Channel anger att riskfaktorer bland annat är feber över 39 grader Celsius, som ofta orsakas av virus- eller bakterieinfektioner såsom influensa A eller tredjedagsfeber. Enkla feberkramper varar kortare tid än 15 minuter, drabbar hela kroppen och återkommer inte inom loppet av 24 timmar. Komplexa feberkramper varar däremot längre än 15 minuter, lokaliserar sig till ett bestämt kroppsområde och kan återkomma inom 24 timmar. De flesta barn som får feberkramper utvecklar aldrig epilepsi, men enligt Pediatric Health Channel finns en något förhöjd risk hos barn som haft komplexa feberkramper.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online