Ett epileptiskt anfall är ett plötsligt tillstånd av ofrivilliga muskelkontraktioner tillsammans med ett förändrat medvetandetillstånd. Det finns flera olika former av epilepsi och anfall, och symtomen kan variera kraftigt beroende på vilken typ det handlar om.
Anfall vid frontallobsepilepsi räknas som partiella (fokala) anfall. Det innebär att den onormala elektriska aktiviteten är begränsad till ett avgränsat område i hjärnan – i detta fall frontalloben, som ligger strax bakom pannan och styr bland annat rörelser, omdöme och beteende.
Den elektriska urladdning som utlöser ett anfall med ursprung i frontalloben beror oftast på ärftliga faktorer. Frontallobsepilepsi är den näst vanligaste formen av epilepsi, efter temporallobsepilepsi.
Det är vanligast att patienter med frontallobepilepsi får partiella anfall under sömnen. Anfallen är ofta korta men kan komma i serier. Under anfallet kan personen uppvisa bristande muskelkontroll, till exempel cyklande rörelser med benen eller ryckiga stötar i armar och bål. Vissa rapporter beskriver också att patienter skrattar okontrollerat eller skriker under ett partiellt anfall i frontalloben.
Symtomen kan variera betydligt beroende på exakt var i frontalloben anfallet utgår ifrån. De kan spänna från motoriska och toniska förändringar, som stelhet eller ryckningar, till förändringar i beteende. Ibland är symtomen inte ens tydliga, om inte den elektriska signalen sprider sig till andra delar av hjärnan och därigenom utlöser en annan typ av anfall.
Frontallobepilepsi behandlas framför allt med läkemedel mot partiella anfall eller med nervstimulering. Vid svårare fall, där antiepileptiska läkemedel och nervstimulering inte ger tillräcklig effekt, kan kirurgi vara ett behandlingsalternativ.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online