Så hjälper du en person med dysfagi – 10 praktiska råd vid sväljsvårigheter

Dysfagi är det medicinska begreppet för sväljsvårigheter. Tillståndet kan bero på många olika bakomliggande orsaker, exempelvis stroke, Parkinsons sjukdom, demens, multipel skleros eller tumörer i huvud- och halsregionen, och varierar från lindriga besvär till helt impossibilitet att svälja. Att äta och dricka ska vara tryggt och säkert – därför är rätt hjälp och goda rutiner avgörande för den som drabbats.

Tio sätt att underlätta vardagen för en person med dysfagi

1. Var tålmodig och förstående

Sväljsvårigheter kan vara både frustrerande och skrämmande för den drabbade. Möt personen med lugn, empati och gott om tid – det skapar trygghet kring måltiden.

2. Se till att personen sitter upprätt med huvudet lätt framåtlutat

En rak sits med hakan lätt böjd mot bröstet gör det lättare att svälja och minskar risken att mat eller vätska kommer på fel spår ner i luftvägarna.

3. Servera små och frekventa måltider

Mindre portioner vid fler tillfällen under dagen minskar trötthet och belastning vid varje måltid samt sänker risken för kvävning.

4. Tjockna vätskor vid behov

Tunna vätskor är ofta svårast att kontrollera. Använd ett förtjockningsmedel, till exempel stärkelsebaserade produkter, för att ge drycken en konsistens som är lättare att svälja. Rådgör alltid med logoped eller dietist om rätt konsistensgrad.

5. Undvik torr, smulig eller klibbig mat

Fooder som nötter, kex, torrt bröd eller kladdiga efterrätter kan fastna i svalget och ökar kvävningsrisken. Välj istället mjuk, fuktig och lättuggad mat.

6. Uppmuntra personen att ta sig tid

Stressade måltider ökar risken för felsväljningar. Låt personen äta i sin egen takt och se till att munnen är tom innan nästa tugga tas.

7. Känn igen tecknen på kvävning

Var uppmärksam på hosta, rodnad, pipig andning eller att personen inte kan prata. Vid kvävning – agera snabbt, håll dig lugn och ring 112 vid behov.

8. Lär dig Heimlich-manövern

Heimlich-manövern är en livräddande första hjälpen-teknik som används för att lossa ett föremål som blockerar luftvägen. En utbildning i första hjälpen kan göra stor skillnad i en nödsituation.

9. Samarbeta med logoped

En logoped kan utreda sväljfunktionen, rekommendera anpassad mat- och dryckeskonsistens samt ta fram en individuell behandlingsplan med sväljövningar.

10. Följ upp och utvärdera kontinuerligt

Dysfagi kan förändras över tid – både förbättras och försämras. Följ personens utveckling, dokumentera eventuella problem vid måltiderna och anpassa vården och rutinerna efter behov.

När bör man söka vård?

Kontakta vården om personen ofta hostar vid måltider, får återkommande lunginflammationer, går ner i vikt, känner att mat fastnar eller har svårt att hantera saliv. Tidig utredning och rätt insatser minskar risken för undernäring, uttorkning och aspiration – alltså att mat eller vätska hamnar i lungorna.