Riktlinjer för bendensitometri: när bör du göra en bentäthetsmätning?

Läkare använder bendensitometri, även kallad bentäthetsmätning, för att bedöma din risk för osteoporos (benskörhet) och benbrott. Undersökningen bygger på röntgenstrålar som riktas mot ett visst benområde och mäter hur många gram kalcium och andra mineraler som finns i skelettet där. Den vanligaste metoden är DXA (dual-energy X-ray absorptiometry), som är smärtfri, snabb och använder mycket låga stråldoser. Enligt Mayo Clinic är bendensitometri en tillförlitlig metod för att förutsäga risken för frakturer.

Riktlinjerna för när en bentäthetsmätning bör utföras varierar beroende på ålder, kön och individuella riskfaktorer. Här är de viktigaste riktlinjerna du bör känna till.

Amerikanska riktlinjer för förebyggande screening

US Preventive Services Task Force rekommenderar rutinmässig bendensitometri för alla kvinnor från 65 års ålder. Kvinnor som har hög risk för osteoporos rekommenderas att påbörja screening redan vid 60 års ålder.

Riskfaktorer som innebär förhöjd risk inkluderar:

• Liten och smal kroppsbyggnad
• Arftlighet, det vill säga osteoporos eller frakturer i familjen
• Lågt intag av kalcium eller D-vitamin
• Rökning
• Hög alkoholkonsumtion

Ytterligare riktlinjer

Utöver arbetsgruppens riktlinjer noterar National Osteoporosis Foundation att din vårdgivare kan rekommendera bendensitometri i följande situationer:

• Du är en kvinna i klimakteriet med vissa riskfaktorer för osteoporos.
• Du är en kvinna efter menopaus, under 65 år, med en eller flera riskfaktorer.
• Du är en kvinna efter menopaus som har slutat med östrogen- eller hormonbehandling.
• Du är en man mellan 50 och 70 år med en eller flera riskfaktorer för osteoporos.
• Du är en man över 70 år, även utan kända riskfaktorer.
• Du är kvinna eller man över 50 år som har brutit ett ben.

Andra skäl till undersökningen

Det finns flera ytterligare situationer där din vårdgivare kan rekommendera en bentäthetsmätning. Det gäller bland annat om du:

• Använder vissa läkemedel under lång tid som kan påverka bentätheten, exempelvis kortison (kortikosteroider).
• Får behandling mot prostatacancer eller bröstcancer som kan påverka skelettet.
• Har en överaktiv sköldkörtel eller överaktiva bisköldkörtlar.
• Har tappat betydligt i längd, vilket kan tyda på komprimeringsfrakturer i ryggen.
• Har en sjukdom eller åkomma som kan orsaka benförlust, exempelvis reumatoid artrit, njursjukdom eller ätstörningar.

Om du tillhör någon av dessa grupper, eller är osäker på om du bör testa din bentäthet, kontakta din läkare eller annan vårdgivare för en individuell bedömning. Tidig upptäckt av låg bentäthet gör det möjligt att vidta åtgärder som kan förebygga osteoporos och minska risken för frakturer.