Artros, även känd som osteoartrit eller degenerativ ledsjukdom, är den vanligaste formen av artrit – ett samlingsnamn för en rad tillstånd som innebär att lederna bryts ner. Vid artros skadas brosken i lederna, som successivt slits ned när en person åldras. Ledbrosk är nödvändigt för att rörelser i händer, fötter, höfter, knän, ländrygg och nacke ska kunna ske smidigt. Hos personer med artros har denna broskvävnad slitits ned. När de använder sina leder blir det ofta smärtsamt, stelt och svårt, eftersom benen i lederna gnuggas mot varandra utan den dämpning som brosken normalt ger. I vissa fall kan det till och med leda till att leden helt tappar sin rörlighet.
År 2010 led nästan 20 miljoner människor i USA av artros. De drabbade kommer från många olika etniska bakgrunder, eftersom det verkar finnas liten skillnad i förekomsten mellan olika befolkningsgrupper. Personer med japanskt påbrå är dock något mer benägna att drabbas, särskilt jämfört med amerikaner med sydkinesiskt, sydafrikanskt eller östindiskt ursprung. Bland amerikaner under 45 år drabbas män oftare, medan kvinnor utgör en större andel av de drabbade i åldern 55 år och äldre.
Artros orsakas främst naturligt som en del av åldrandeprocessen. När lederna används genom livet börjar de gradvis försämras. Åldrandet gör också att vatteninnehållet i lederna ökar, samtidigt som proteinet som håller ledbrosket intakt minskar. Denna nedbrytning, i kombination med ledernas kontinuerliga användning under många år, kan leda till att brosken helt försvinner, vilket resulterar i det ofta smärtsamma tillståndet artros. Artros kan ibland förekomma hos flera medlemmar i samma familj. Detta har fått vissa läkare att dra slutsatsen att vissa individer kan bära på gener som gör dem mer mottagliga för sjukdomen än andra.
En person kan också utveckla artros genom så kallade "sekundära" orsaker som inte är relaterade till ålder, exempelvis upprepade skador på vissa leder till följd av långvarig utövning av kontaktsporter som fotboll. Många fotbollsspelare har drabbats av artros i knäna på grund av upprepad belastning och skador på knälederna. Den vanligaste sekundära orsaken till artros är fetma, eftersom den extra vikten lägger ytterligare press på lederna, särskilt knäna. Sjukdomar som diabetes och gikt ökar också risken att utveckla artros, liksom vissa tillväxthormonrubbningar och medfödda leddefekter.
Eftersom de flesta fall av artros uppstår oväntat när en person når en viss ålder är tillståndet ofta svårt att undvika för många människor. Det finns dock åtgärder som personer med risk för sekundär artros kan vidta för att förebygga, eller åtminstone minska risken att drabbas. Personer med risk att utveckla fetma bör sträva efter en hälsosam kost och regelbunden motion, medan överviktiga personer bör försöka gå ner i vikt för att undvika att belasta knäna för mycket. De som löper risk på grund av långvarig och intensiv idrott, som fotboll eller tyngdlyftning, som belastar knäna kraftigt, bör samarbeta med en fysisk tränare för att ta fram en effektiv plan för stretching och massagebehandling. Om du ägnar dig åt en sport som belastar lederna är det viktigt att ge dem tillräckligt med tid att återhämta sig mellan intensiva träningspass och efter eventuella skador.
I många fall rekommenderar läkare milda smärtstillande läkemedel dagligen eller vid besvär, beroende på hur allvarlig artrosen är. Receptfria läkemedel som naproxen föreslås ofta för att kontrollera smärta och minska inflammation i lederna. Läkare rekommenderar också ofta olika stretchövningar och tekniker för att minska belastningen på lederna. Dessa tekniker kan kombineras med någon form av sjukgymnastik eller massagebehandling. I vissa fall rekommenderas periodiska kortisoninjektioner, vilka visat sig kunna lindra ledsmärta orsakad av svullnad. Vid mycket allvarliga fall av artros kan en operation utföras, särskilt när artrosen orsakats av en missbildad led till följd av en genetisk avvikelse.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online