Fosamax och Boniva är två av flera läkemedel som godkänts av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA för behandling av benskörhet (osteoporos), en sjukdom som gör att bentätheten minskar över tid. Läkemedlen klassificeras som bisfosfonater och utgör hörnstenen i både behandling och förebyggande vård av benskörhet.
Fosamax, som innehåller verksamma ämnet alendronsyra, är ett oralt läkemedel som tas en gång i veckan och var det första benskörhetsläkemedlet som godkändes av FDA. Boniva, med verksamma ämnet ibandronsyra, kan antingen tas oralt en gång i månaden eller ges intravenöst (via dropp) var tredje månad. Trots sina fördelar finns det flera nackdelar och risker som patienter bör känna till.
Fosamax och Boniva i tablettform måste tas tidigt på morgonen på fastande mage. Det rekommenderas även att tabletterna tas sittande eller stående, och att du väntar 30 minuter efter Fosamax respektive en hel timme efter Boniva innan du äter, dricker eller tar andra läkemedel. Tabletterna ska endast sväljas med vatten, eftersom sura juice- eller kaffedrycker kraftigt kan irritera matstrupen och magsäcken.
Boniva på intravenös form kan upplevas som ännu mer besvärlig för dem som har svårt att få in ett läkarbesök i schemat eller som känner obehag inför injektioner och nålar.
Möjliga biverkningar av bisfosfonatläkemedel inkluderar bukbesvär, diarré, gasbildning och förstoppning. Andra klagomål som hänger samman med interaktionen mellan läkemedel och föda är halsbränna, matsmältningsbesvär och sura uppstötningar. Att noga följa anvisningarna och hålla sig till det rekommenderade intagningsprotokollet kan minska dessa negativa effekter. Symtomen brukar oftast avta när patienten slutar ta läkemedlet.
År 2008 utfärdade FDA en hälsovarning om risken för smärta i ben, leder och muskler hos patienter som behandlas med bisfosfonater, vilket inkluderar Fosamax och Boniva. Den svåra muskel- och skelettsmärtan kan debutera inom dagar, månader eller till och med år efter att behandlingen påbörjats. Vissa patienter har rapporterat fullständigt symtomfrihet efter att ha avbrutit läkemedlet, medan andra återhämtat sig långsamt eller inte fått någon lindring alls.
Efter en intravenös dos av Boniva har vissa patienter upplevt så kallad akutfasreaktion. Denna kraftiga reaktion kännetecknas av feber, frossa och bensmärta, men har även förekommit efter oral dosering. Reaktionen går oftast över av sig själv när kroppen vant sig vid läkemedlet. Precis som vid alla allvarliga biverkningar bör du omedelbart kontakta din läkare om du drabbas av en oväntad reaktion.
Läkare och forskare lär sig fortfarande mer om bisfosfonaternas exakta effekter på kroppen. Benmassan har visats öka under de första tolv månaderna av behandling. Problemet är att dessa läkemedel samtidigt hämmar kroppens naturliga benomsättning, där gammalt ben bryts ner och ersätts med nytt. På lång sikt kan detta visa sig vara kontraproduktivt och i sällsynta fall öka risken för exempelvis atypiska lårbensbrott eller käkbensskador.
Om du är aktuell för behandling med bisfosfonater är det viktigt att noggrant väga de påstådda fördelarna mot de potentiella riskerna. Diskutera gärna alternativa behandlingsalternativ, livsstilsförändringar och kosttillskott som kalcium och D-vitamin med din läkare för att fatta ett välgrundat beslut.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online