Begreppet "asymmetrisk vänstersidig posterolateral foraminal och extraforaminal diskogen protrusion med annulär ruptur i L2–L3" beskriver en specifik ryggsjukdom som påverkar området mellan andra och tredje ländkotan (L2–L3). Diagnosen kan kännas komplicerad, men den består egentligen av flera enkla delar som var för sig beskriver var skivan sitter, åt vilket håll den buktar ut och vilken typ av skada det rör sig om.
Detta innebär att tillståndet är mer uttalat på ena sidan än på den andra – i det här fallet på vänster sida av kotpelaren.
Termen anger var protrusionen är lokaliserad: bakåt och ut åt sidan i förhållande till ryggmärgskanalen. Det är en vanlig plats för diskbråck, eftersom nerverna passerar just där.
Föramina är de små öppningarna mellan kotorna genom vilka spinalnerverna lämnar ryggmärgskanalen och går ut mot resten av kroppen. En foraminal protrusion trycker alltså mot nervroten inne i denna öppning.
Det betyder att utbuktningen sträcker sig utanför föraminans gränser, alltså ligger utanför öppningen där nerven avgår. Detta kan ge smärtbesvär även om utbuktningen inte trycker direkt mot ryggmärgen.
En diskogen protrusion är en utbuktning av mellankotskivan – den mjuka, brosksikta dämpare som ligger mellan kotorna. När skivans inre material pressas utåt uppstår en utbuktning som kan komprimera eller irritera omgivande nerver.
Annulus fibrosus är skivans sega yttervägg. När den spricker eller revs kallas det en annulär ruptur. Genom en sådan spricka kan det mjuka inre materialet (nucleus pulposus) tränga ut och orsaka ett diskbråck.
Sammantaget beskriver diagnosen ett diskbråck vid kotleden L2–L3 som buktar ut bakåt och åt vänster, både i och utanför nervöppningen, och som åtföljs av en spricka i skivans yttervägg. Detta kan skapa tryck eller irritation på spinalnerverna i området.
Vanliga symtom är ländryggsmärta, utstrålande smärta ned i benet (så kallad radikulärsmärta), domningar samt svaghet i benet. Behandlingen anpassas efter besvärens svårighetsgrad och kan inledningsvis bestå av konservativa åtgärder som sjukgymnastik, fysioterapi och värktableter. I mer allvarliga fall, exempelvis när nerver påverkas kraftigt eller konservativ behandling inte hjälper, kan kirurgiskt ingrepp övervägas. Vid frågor om din egen diagnos bör du alltid rådfråga din behandlande läkare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online