Behandling av återkommande diskbråck

Vad är ett diskbråck?

Diskbråck uppstår vanligtvis hos vuxna över trettio års ålder och är en av de vanligaste orsakerna till ländryggsvärk – ett besvär som drabbar fyra av fem personer någon gång under livet. Ryggraden består av kotor som åtskiljs av mjuka, runda diskar som fungerar som stötdämpare. Vid ett diskbråck glider en av dessa diskar ur läge, och den utskjutande delen kan trycka mot nerver i närheten av ryggraden, vilket orsakar smärta, domningar och stelhet.

Vad innebär ett återkommande diskbråck?

Ett återkommande diskbråck uppstår när samma mellankotsdisk, som tidigare orsakat besvär, glider ur läge igen. Detta kan ske efter att ett tidigare bråck läkt av sig självt eller efter en diskoperation. Risken för återfall är störst under de första månaderna efter det första bråcket eller ingreppet.

Icke-kirurgisk behandling

De flesta fall av återkommande diskbråck kan behandlas utan operation. Behandlingen omfattar ofta:

• Smärtlindring: Receptfria smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel kan lindra besvären i vardagen.
• Fysioterapi: Riktade övningar stärker rygg- och bålens muskulatur, vilket ger ryggraden bättre stöd och minskar risken för nya besvär.
• Injektioner: Injektioner med antiinflammatorisk medicin nära det drabbade området kan minska både smärta och svullnad.

Kirurgisk behandling

Om icke-kirurgisk behandling inte ger tillräcklig lindring kan operation övervägas. Vanliga ingrepp inkluderar:

• Diskektomi: Den utskjutande delen av disken avlägsnas kirurgiskt för att avlasta de pressade nerverna.
• Steloperation (spinal fusion): Två eller flera kotor sammanfogas för att stabilisera ryggraden och förhindra att disken glider ur läge igen.

Riskfaktorer och förebyggande åtgärder

Om ditt arbete innebär mycket tungt lyftande, vridande rörelser eller långvarigt sittande belastas ryggen extra mycket, vilket ökar risken för diskbråck. För att förebygga återkommande besvär kan du:

• Använda rätt lyftteknik och lyfta med benen i stället för ryggen.
• Hålla en god kroppshållning både vid arbete och vila.
• Träna regelbundet för att stärka rygg- och bålmuskulaturen.
• Upprätthålla en hälsosam vikt för att minska belastningen på ryggraden.

När ska du söka vård?

Kontakta läkare om smärtan kvarstår eller förvärras, om du upplever domningar eller svaghet i benen, eller om du får problem med blås- eller tarmfunktion. Det senare kan tyda på allvarlig nervpåverkan och kräver omedelbar vård.