Mellan varje kota i ryggraden sitter en broskskiva som fungerar som stötdämpare. Dessa små kuddar består av en mjuk, geléliknande kärna omgiven av ett segt ytterhölje. Ett diskbråck uppstår när en spricka i höljet gör att en del av den mjuka inre massan pressas ut.
Ett diskbråck kan utvecklas gradvis över tid som en del av det normala slitage som åldrandet medför. Det kan också uppstå plötsligt till följd av en skada, till exempel vid felaktig lyftteknik av tunga föremål eller efter ett fall, enligt Mayo Clinic.
Ibland ger ett diskbråck inga symtom alls. När besvär uppstår handlar det oftast om smärta som strålar ut via ischiasnerven, i ländryggen eller ned i benet.
De flesta diskbråck kan diagnostiseras genom en fysisk undersökning med olika rörlighets- och töjningstest. Om patienten inte svarar på behandlingen eller om vårdpersonalen misstänker ett annat tillstånd kan ytterligare undersökningar beställas, exempelvis magnetkameraundersökning (MR).
De flesta diskbråck läker med tiden av sig själva, vilket innebär att behandlingen oftast fokuserar på smärtlindring. Läkemedel som minskar inflammation och smärta rekommenderas, och vid kraftigare besvär kan starkare receptbelagda preparat förskrivas.
Regelbunden träning hjälper till att stärka ryggen och minskar risken för diskskador. God hållning och en hälsosam vikt spelar också en viktig roll, eftersom de belastar ryggraden mindre och därmed sänker risken för skador.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online