Spinalblockader (spinalanestesi) och epidurala steroidinjektioner är bara några exempel på ingrepp där en nål förs in i ryggraden. Huruvida spinalnålar orsakar långvarig ryggsmärta är omdiskuterat, men det som står helt klart är att ingrepp med spinalnålar utgör en effektiv behandling för många personer med ländryggssmärta och ischias. När allvarlig ryggsmärta ändå förknippas med spinalnålar tyder forskning på att andra faktorer ofta ligger bakom.
Den kanske vanligaste biverkningen av ett ingrepp med spinalnål är den så kallade spinalhuvudvärken, som vanligtvis lägger sig av sig själv inom några dagar. När en spinalnål används för att injicera ett epiduralt kortisonpreparat mot ländryggssmärta kan vissa patienter dessutom uppleva smärta lokalt i området innan symtomen förbättras. Läkare uppger att denna tillfälliga ökning av smärtan kan pågå i upp till tio dagar efter injektionen.
Data som publicerades i American Society of Regional Anesthesia and Pain Medicines tidskrift år 2009 visade att parestesi kan uppstå när en spinalnål kommer i kontakt med roten på en spinalnerv. Parestesi definieras som en brännande, stickande eller pirrande känsla, och patienter kan beskriva den som smärta.
En studie som publicerades i decembernumret 2008 av Acta Anaesthesiologica Scandinavica jämförde effekterna av två olika nåltyper hos 200 friska patienter i åldern 15 till 46 år. Resultaten visade att 24G Sprotte-nålen ledde till en betydligt större andel patienter med ryggsmärta än 22G Quincke-nålen. Valet av nål kan alltså ha större betydelse än många tror.
En studie från 1998, genomförd av Cornell Universitys anestesiavdelning, undersökte sambandet mellan nålens innehåll och uppkommen smärta – med intressanta slutsatser som resultat. Studien visade att rygg- och benvärk uppstod inom några dagar efter spinalanestesi när nålarna innehöll två till fem procent lidokain, medan förekomsten var betydligt lägre vid användning av andra lokalbedövningsmedel som bupivakain och tetrakain. Studien antydde också att denna typ av ryggsmärta kan uppstå redan vid en koncentration av 1,5 procent mepivakain i nålen.
Trots att spinalnålar kan ge biverkningar som ryggsmärta tyder en studie från 2001, publicerad i British Journal of Anaesthesia, på att ingreppet är risken värd när det gäller att lindra kronisk ryggsmärta. Markant ryggsmärta efter behandlingen var nästan uteslutande kopplad till redan befintliga besvär, och nydebuterad ryggsmärta var sällsynt. En artikel på spinaldiagnostics.com instämmer i bilden och hävdar att patienter har ungefär femtio-femtio chans att få lindring av ingrepp med spinalnålar.
Sammanfattningsvis visar forskningen att riskerna med spinalnålar i de flesta fall är små och övervägs av fördelarna. Genom noggrant val av nåltyp och bedövningsmedel, samt god information till patienten om möjliga tillfälliga biverkningar, kan behandlingen utföras både säkert och effektivt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online