Ryggont är ett av de allra vanligaste medicinska besvären och drabbar de flesta människor någon gång under livet. Det goda nyheterna är att de flesta tillfrisknar från ryggont utan operation eller receptbelagda läkemedel. Det är dock avgörande att ryggontet diagnostiseras korrekt, både för att utesluta att det är ett symtom på ett allvarligare problem och för att förebygga ytterligare skador. En korrekt diagnos säkerställer dessutom att du får den mest effektiva behandlingen.
Analysera dina fysiska aktiviteter. Ryggsträckningar och vrickningar som uppstår vid vanliga fysiska aktiviteter kan ofta lätt identifieras av den drabbade själv, är i regel kortvariga och kräver sällan läkarvård.
Kom ihåg att menstruationscykler, sjukdomar i de reproduktiva organen och graviditet kan vara orsaker till ryggont hos kvinnor.
Sök omedelbart läkare för en diagnos om du utöver ryggont har blod i urinen eller avföringen, förlorad kontroll över tarm eller blåsa, buksmärta eller feber.
Kontakta en läkare om ryggontet är ihållande. Du bör även söka vård för återkommande smärta som varar i mer än 72 timmar.
Gör igenom ett standardpaket av tester, inklusive blodprov och urinprov, som ett första steg i utredningen av ryggont.
Var beredd på att ge din läkare en fullständig sjukdomshistoria. Även familjens medicinska bakgrund samt en diskussion om pågående stressfyllda situationer kan vara relevant för en korrekt diagnos.
Underkasta dig ytterligare diagnostiska tester om din läkare rekommenderar det. Indikationer för mer omfattande utredning kan vara svår, långvarig smärta, smärta åtföljd av nedsatt tarmfunktion, svaghet, domningar eller smärta som strålar ut i armar och ben. Personer över 50 år, de med cancer eller benskörhet i släkten samt de som använt kortisonpreparat (steroider) bör också undersökas vidare.
Mät nerv- och muskelrespons genom elektromyografi (EMG). EMG används ofta för att upptäcka diskbråck eller för att kontrollera om det finns en förträngning av ryggmärgskanalen (spinal stenos).
Använd benscintigrafi för att upptäcka benskörhet (osteoporos) eller tumörer.
Upptäck skador på mjukdelar med magnetresonanstomografi (MRT). MRT används bland annat för att hitta diskbråck och andra diskavvikelser, ledförstoring samt problem med ligament och nerver.
Kontrollera om det finns infektion via lumbalpunktion. Vid en lumbalpunktion tas ett prov av vätskan som omger ryggmärgen. Pus, blod eller höga proteinnivåer i vätskan kan tyda på infektion eller sjukdom i ryggmärgen.
Röntgen används för att diagnostisera ryggfrakturer eller benbrott. Röntgen används också för att bedöma ryggens ställning och för att upptäcka degenerativa ledsjukdomar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online