Att känna ömhet i nedre vänstra delen av buken när man trycker på eller rör vid området – utan att samtidigt ha andra symtom – är ett ganska vanligt besvär. Ofta handlar det om ofarliga orsaker som muskelbelastning eller förstoppning, men i vissa fall kan smärtan signalera ett tillstånd som behöver vård. Här går vi igenom de vanligaste möjliga orsakerna.
Tungt lyftande, intensiv träning eller en skada kan belasta eller skada musklerna i nedre vänstra delen av buken. Det ger en lokal smärta som blir tydligare vid beröring, hosta eller rörelse.
Ett svagt parti i bukväggen kan göra att fettvävnad eller delar av tarmen buktar ut genom väggen. Det syns ofta som en knöl eller bula som kan kännas öm, särskilt vid ställning eller fysisk ansträngning.
Svårigheter att få ut avföringen kan leda till hård och ansamlad avföring i tjocktarmen. Det kan ge obehag och ömhet i nedre delen av buken, särskilt vid tryck mot magen.
Små utbuktningar, så kallade divertiklar, kan bildas i tjocktarmens vägg. Blir de inflammerade eller infekterade (divertikulit) uppstår ofta smärta och ömhet i nedre vänstra delen av buken – precis där divertiklar oftast sitter. Detta är faktiskt en av de vanligaste orsakerna till akut smärta på just denna plats hos vuxna.
Vätskefyllda blåsor på äggstockarna kan ge lindrigt obehag eller smärta i nedre delen av buken. Om cystan spricker eller blir tillräckligt stor för att trycka mot omgivande strukturer kan området kännas extra ömt.
Vid en ektopisk graviditet har ett befruktat ägg fastnat utanför livmodern, oftast i en äggledare. När embryot växer kan det ge ensidig smärta och ömhet i nedre delen av buken. Tillståndet är allvarligt och kräver omedelbar vård.
En urinvägsinfektion kan ibland ge smärta i nedre delen av buken. Den åtföljs dock oftast av andra symtom som täta trängningar att kissa, sveda vid vattenkastning eller feber.
Bäckeninflammation är en infektion i kvinnans inre könsorgan, ofta sexuellt överförd. Den kan ge smärta i nedre delen av buken, feber, onormal flytning samt smärta vid samlag.
Kontakta vården om smärtan kvarstår i mer än några dagar, förvärras eller kommer med ytterligare symtom som feber, illamående, kräkningar, blodig avföring eller kraftig smärta. Sök akut vård vid plötslig och intensiv smärta, yrsel eller svimningskänsla – särskilt om du kan vara gravid.
En läkare kan ställa rätt diagnos genom kroppsundersökning, blodprov eller bildtagning och därefter ge lämplig behandling. Att söka vård i tid minskar risken för komplikationer och ger snabbare lindring.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online