Katatonisk schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom som gör att den drabbade utvecklar en förvrängd och förändrad uppfattning om verkligheten – ett tillstånd som ofta beskrivs som psykos. Sjukdomen kännetecknas framför allt av katatoni, vilket kan innebära stelhet eller förlamningsliknande tillstånd i kroppen samt oförmåga att tala eller kommunicera. I andra fall tar katatonin sig i stället uttryck i en överdriven hyperaktivitet. Katatonisk schizofreni klassificerades tidigare som en egen undertyp av schizofreni, men katatoniska symtom kan fortfarande förekomma i samband med sjukdomen.
Under ett katatoniskt skov kan symtomen variera kraftigt, och stora skillnader i beteende kan förekomma under ett och samma skov. Ett klassiskt symtom är att personen blir helt stillastående – i praktiken nästan förlamad – tyst och utan reaktion på omvärlden. Ett annat tecken är manisk fysisk aktivitet som verkar sakna mål eller mening. Till skillnad från mani vid andra psykiska tillstånd, där en person exempelvis kan städa hela hemmet på en timme, är den katatoniska aktiviteten mer riktlös: armarna kan flaxa, talet blir obegripligt och personen kan springa i cirklar. Andra vanliga symtom är egendomliga eller vanföreställningspräglade tankemönster, hallucinationer, att personen ignorerar andra människor och har svårt i sociala situationer, försummelse av den personliga hygienen samt brist på känslor eller olämpliga känsloreaktioner på personer och händelser.
Många beskriver felaktigt katatonisk schizofreni som en sorts ”Jekyll och Hyde”-personlighetsdelning, men det är inte en träffsäker bild av tillståndet. Även om ordet schizofreni etymologiskt anspelar på en ”delad själ”, handlar det inte om att personligheten delas i två halvor, utan om att personen splittras loss från verkligheten. Typiskt för denna verklighetsflykt är ihärdiga föreställningar som inte stämmer med andras uppfattning, feltolkningar av sociala signaler och sociala dynamiker, en nedsatt förmåga att bearbeta information samt svårigheter att uttrycka sig verbalt.
Det finns idag ingen känd metod för att förebygga katatonisk schizofreni, men moderna läkemedel kan ofta kraftigt minska eller lindra symtomen. Varje människa och varje fall är förstås unikt, men dagens behandlingsformer – ofta en kombination av medicinering och stödinsatser – erbjuder möjligheter som endast var en dröm för några decennier sedan.
De exakta orsakerna bakom katatonisk schizofreni är fortfarande okända. En del forskare tror att det finns en genetisk benägenhet för denna typ av psykisk sjukdom, medan andra menar att den främst beror på en kemisk obalans i hjärnan. Pågående forskning tyder på att sjukdomen hänger samman med funktionen i pannloben (frontala cortex), basala ganglierna och det limbiska systemet.
Konsekvenserna av katatonisk schizofreni kan vara milda eller förödande för en persons liv, beroende på hur svår sjukdomen är. I många fall påverkas den drabbades sociala, intellektuella, fysiska och emotionella funktioner och beteenden. Genom att söka vård så snart symtomen blir ihärdiga eller när förmågan att klara vardagen försämras ökar chanserna avsevärt att minska – eller i vissa fall till och med eliminera – effekterna av sjukdomen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online